Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
224
att »egenvinkeln» ä klinostat är större än den normala vinkeln med
huvudroten;
att efter omvändning av hela plantan + 180° sidorötterna kröka sig
nedåt så att den gamla vinkeln med horisontalen uppnås.
För att förklara, vad man visste, antog man antingen:
1) att sidorötterna hade en svagare positiv geotropism än huvudro-
ten (SACHS);
2) eller att de vore plagiotropa, antingen
a) så att gränsvinkeln vore deras (retningslösa) jämviktsläge lik-
som vertikalläget huvudrotens (CZAPEK 1898) eller
b) så att gränsvinkeln komme till stånd som en resultantverkan
genom samspel mellan diageotropism och positiv geotropism (CZAPEK
1895);
3) eller resultantverkan av ett samspel mellan positiv geotropism
och morfestesi (DUTROCHET, NOLL).
LUNDEGÅRDH visar nu:
att Sacus har rätt däri, att sidorölterna äro svagare positivt geo-
tropiska än huvudroten, krävande ungefär dubbla presentationstiden
(c:a 12 min. mot c:a 5) men med kortare reaktionstid (30—40 minuter
mot i medeltal 56), men att detta ej kan förklara, varför de inställa sig
i gränsvinkeln och ej i vertikalläge;
att sidorötterna äro rent positivt geotropiska och percipiera en
positiv geotropisk retning även i jämviktsläget och ännu i mindre vink-
lar med vertikalen. (Bevis: horisontalläget optimalt retläge; ingen reak-
tion vid intermittent retning efter sinuslagen, ej heller vid dubbelretning
i godtyckliga lägen med 180? differens; i vertikalläget ingen tropistisk
perception ännu efter 5 timmar);
att sidorötterna äro fysiologiskt radiära. Bevis: retningslösa rötter
förhålla sig lika i de båda horisontallägena 0° och + 180°, i normalin-
versläge som i normalläge (—130° resp. —50°; som 0° räknas alltid hori-
sontalläget på den sida där ifrågavarande rötter sitta. Jfr Josts Vorle-
sungen 3. Aufl., sid. 602—603).
Jämviktsvinkeln måste alltså komma till stånd genom en hämning
av något slag. Denna hämning bevisas vara orsakad varken av auto-
tropism eller av något slags morfestesi, utan av en tyngdkraftsretning,
som verkar starkast i —90° (vertikalläge), svagare i normalläget, och som
visar sig artskild från de tropistiska retningarna bl. a. genom den stora
hastighet, varmed den avklingar. Fenomenet är analogt, sannolikt iden-
tiskt, med den av MARIE-MARTHE Rıss 1913 å huvudrötter påvisade häm-
ningsverkan av tyngdkraftens längskomponent. Att sidorötterna
växa snett, huvudroten lodrätt, beror alltså på olika värden av förhål-
landet mellan den metageotoniska (längskrafts-) och den geotropiska ret-
barheten hos huvud- och hos sidorötter.
II.
Det hittills anförda förklarar ännu ej den normalt inträdande uppat-
krökningen av sidorötterna till jämviktsläget ur lägen under detta.
Denna behandlas i del II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
