Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
226
går tillbaka. »Epinastin» visas emellertid vara ingenting annat än
en geopositiv reaktion, vars tidskonstanter ha värden, som ej till-
närmelsevis äro kända för någon förut studerad retningsrörelse. Att den
avklingar ytterst långsamt, ha vi sett. Presentationstiden kan ej bestäm-
mas direkt — av samma skäl som vid sidorötternas geonegativa reaktion
— och även en exakt indirekt bestämning stöter här på svårigheter på
grund av att den negativa reaktionen förlöper så mycket snabbare, att
den hinner bringa skotlen m. 1. m. nära det retningslösa läget, innan ens
presentationstiden för den positiva reaktionen är uppnådd. Reaktions-
tiden för den geonegativa reaktionen är högst 1 timme (presentationsti-
den således ännu kortare), medan presentationstiden för den geo-
positiva approximativt kan bestämmas till mellan 1 och 2 dygn.
För både den geopositiva och geonegativa reaktionen är vertikalläget
tropistiskt retningslöst och horisontalläget optimalt retläge. Högst san-
nolikt gäller således sinuslagen för båda reaktionerna. Samspelet dem
emellan räcker därför ej att förklara skottens plagiotropa normalläge,
som i stället även här medbetingas av en metatonisk effekt av
tyngdkraftens längskomponent liksom vid sidorötterna. Dennas exi-
stens kan även påvisas med stöd av skottens förhållande i + 90° och — 90°
jämfört med å klinostat. (Här hade utan tvivel ett direktare bevis kunnat
presteras exempelvis genom direkta jämförande presentationstidsbestäm-
ningar å retningslösa plantor vid reaktion i dessa olika fall respektive).
Sidoskotten (hos Coleus) äro fysiologiskt radiära. »Epinastin» kan
induceras å vilken sida som helst. Morfestesi etc. spelar ingen roll för
uppkomsten av jämviktsvinkeln.
Till slut ger förf. en monografisk överblick över plagiotropiproblemet
över huvud. Med stöd av orienterande försök och den befintliga lit-
teraturen urskiljas en del olika typer (Fagus-typen, Prunus-Padus-typen,
tallen, granen), vilkas plats i det nya skemat diskuteras. Hos träden
synes i allmänhet förutom de nämnda retningsreaktionerna rektipeta-
litet spela en roll. Närmast Coleus-skemat står Prunus-Padus-typen
(med Acer, Aesculus, Alnus, Belula, Evonymus, Fraxinus, Rosa, Sorbus
Aucuparia, Quercus).
Sidoskottens plagiotropa lage ar således liksom sidorötternas ett dy-
namiskt jamviktslage och kommer i bagge fallen till stand genom ett
samspel mellan positiv geotropism, negativ geotropism och metageotonus.
Blott de relativa styrkeforhallandena aro olika. Hos sidorötterna en
stark positiv geotropism, en stark metatonus och en svag negativ geo-
tropism. Hos sidoskotten (av Coleus, Fuchsia, Lamium m. fl) en stark
negativ, en relativt stark positiv geotropism och en ganska svag meta-
lonus.
* *
Tillsammans utgöra de tre avhandlingarna, som sagt, den första or-
dentliga analysen av plagiotropifenomenet. Som framgår av ovanstående,
resultera de i en omvärdering av alla värden på detta område, (märk
upplösningen av de vedertagna begreppen plagiogeotropism och epinasti!)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
