Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK BOTANISK TIDSKRIFT. 1919. Bp 13, m. 3—4.
FLORISTISKA FRAGMENT. I.
AV
GUNNAR SAMUELSSON
Künnedomen om den nordiska kärlväxtfloran är som bekant allt-
jämt mycket ofullständig. En alldeles särskild erinran härom har
jag för egen del fålt, när jag under sista tiden varit sysselsalt
med alt utarbeta utbredningsuppgifter för den tillämnade nya upp-
lagan av C. J. HARTMANS »Handbok i Skandinaviens flora». Helt
nalurligt har en massa luckor i vår kännedom om utbredningen:
härvid framträtt klarare än eljest, men dessutom har jag lärt känna
en i många fall mycket stor opålitlighet i uppgifterna, särskilt när
det gällt mera kritiska arter. Därför har jag blivit tvungen alt i
mycket stor ulsträckning gå tillbaka till primärmalerialet, sådant
della finnes bevarat främst i de stora museernas herbarier (Göte-
borg, Lund, Stockholm, Uppsala, Bergen, Kristiania och Köpenhamn !)*.
Dessutom har jag haft förmånen att få genomse en del personers
privata samlingar. Jag ber alt en gång för alla till dem — ingen
nämnd och ingen glömd — få frambära mitt vördsamma tack.
! I nuvarande oroliga tider har det varit förenat med alltför stora svårigheter
att i större utsträckning få material hitlånat även från Helsingfors.
* Våra museers skandinaviska samlingar äro visserligen mycket omfattande, men
det oaktat mycket ofullständiga. De kunna ingalunda anses representativa för vad
som verkligen .är känt om vår flora. Främst gäller detta kanske om vårt eget
land. Ett enda exempel må vara tillräckligt att belysa detta förbållande. För
Sagittaria sagittifolia uppges i litteraturen flera fyndorter i bl. a. Härjedalen, Jämt-
land, Lycksele och Torne Lappmarker. Men intet beläggexemplar har av mig kunnat
uppbringas. Därför har det ej heller varit möjligt att avgöra, om verkligen denna
art eller den hos oss först nyligen urskilda S. natans avses. Och det beklagliga
är, att dylika luckor i betydande utsträckning äro beroende på rena försummelser
under vissa tider i fråga om accessionen till våra museer. Man har ansett — något
som man alltjämt ofta får höra — att dessa redan äro överbelastade med skandi-
naviska växter. Man har i alltför hög grad velat anpassa herbariernas storlek efter
utrymmet i stället för tvärtom, som givetvis är det riktiga! Stora samlingar be-
hövas naturligtvis främst av mera kritiska växtformer. För var och en, som arbetat
med sådana, torde det vara alldeles klart, att materialet näppeligen kan bli för
Svensk Botanisk Tidskrift 1919. 16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
