Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
333
i Lillsjön, som alltså med Fagertärn och Kroksjön kan dela äran av att
hysa denna utomordentligt vackra näckrosvarietet. År 1918, då jag ånyo
besökte Lillsjön, iakttog jag en utslagen blomma och tvenne blomknoppar.
Vid den sista »inspektionen» förliden sommar voro ännu inga blommor
men väl några blomknoppar utvecklade, varemot det föreföll, som om
tvenne skilda stånd skulle förefinnas helt nära varandra. En månad
senare (d. **/7) kunde kyrkoherde D. AHLNER i Häggeboda vid ett besök
därsammastädes konstatera tvenne röda näckrosor, av vilka den ena hade
överblommat och befann sig under vattenytan, jämte en outslagen
knopp.
Helt naturligt framställer sig den frågan: sedan huru lång tid månne
har växten funnits härstädes? Det synes då ytterst osannolikt, att den
skulle kunnat länge ha exislerat här obemärkt. Lillsjön ligger, såsom
ovan framhållits, nära prästgården och byn Häggeboda samt på obetyd-
ligt avstånd från landsvägen — varifrån den dock ej är synlig — och
den sällsynta blomman härstädes borde under sådana förhållanden snart
nog ha blivit upptäckt och känd i orten, vida lättare tyckes det än den
i den avlägset och otillgängligt belägna Kroksjön. Den minimala mängd,
vari den här uppträder, antyder väl också ganska tydligt, att den ej
gärna kan ha gamla anor på denna lokal. I HELLMANS brev till Veten-
skaps-Akademien finnes ingenting nämnt om tidpunkten för dess upptäckt.
I Häggeboda är kännedomen om den röda näckrosens förekomst i Lill-
sjön ej synnerligen gammal. Det berättades för mig därstädes, att den
så nyligen som för endast 6 å 7 år sedan blivit upptäckt; fyndet gjordes
av en hyttarbetare från Röfors bruk i trakten av Laxå, vilken då till-
fälligtvis uppehöll sig i Tived. Allt tyder på, att Lillsjön i en mycket
sen tid erhållit sin röda näckros, troligen för blott ett eller annat de:
cennium sedan.
Med allra största säkerhet kan den möjligheten lämnas ur räkningen, att
någon person tagit sig för att inplantera denna näckros från Fagertärn
eller Kroksjön. För dylik kultur saknar befolkningen i dessa bygder
helt visst allt intresse. Mycket betecknande är onekligen, att den mäng-
årige ägaren till den närmaste gården i Häggeboda, belägen allra högst
500 meter från Lillsjön, visserligen kände till, att röd näckros förekommer
där, men ännu ingen gång brytt sig om alt taga den i betraktande. Icke
förty är det väl dock högst sannolikt, att Lillsjöns röda näckros här-
stammar från endera av dessa sjöar. Den kan ju tänkas ha blivit dit-
transporterad genom vattenfåglar, som fört med sig frön (möjligen pollen”).
Att vissa simfåglar och vadare kunna medverka vid näckrosornas sprid-
ning får väl anses som alldeles säkert. Åtskilliga notiser i den botaniska
litteraturen tyda härpå. Sa t. ex. meddelar professor J. HOLMBOE (Bergen)
i en avhandling om endozoisk fröspridning genom fåglar (Nyt Magazin
for Naturvidenskaberna, 1900), att i ventrikeln av en d, ?9/9 1898 à
Jeederen i Norge skjuten skäggdopping (Podiceps cristatus) anträffades 15
frön av Nymphaea alba och 3 av Nuphar luteum, och i Sv. Bot. Tidskr.
för 1907, sid. 16, nämner SELIM BIRGER i en avhandling rörande samma
ämne, att han i Pajala uti Norrbotten iakttagit en gräsand förtära frukter
av Nymphaea candida. Av Aug. HEINTZE uppgives i Fauna och Flora
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
