Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
353
med nägol annan anordning en bild, som på ett slående salt erinrade
om ett fall av mutalion. Förf. ympade i detta fall sina parceller med
en mycket svag uppslamning av modifikationsbakterier i vatten, lät se-
dan parcellerna ligga en månad utsatta för mycket regn och sådde där-
efter i den så behandlade marken 1600 lönnfrukter, av vilka alla utom
18 kommo upp. Av plantorna blevo 1578 normala och 4 den nya for-
men. I de 4 vita plantorna kunde modifikationsbakterien påvisas.
På ett originellt sätt sökte förf. vidare, med en djärv kombination
av fakta, åter avlägsna bakterien ur de angripna skotten, så alt säga
sterilisera dem, för att kunna studera deras sätt att förhålla sig, sedan
orsaken till förändringen bortfallit.
Å ett fält, där förf. botaniserat sedan år tillbaka, märkte han en dag
en: sjukdom på några mällor, som vid närmare undersökning visade sig
orsakad av en mögelsvamp, vilken från rötterna och rothalsen trängde
uppåt genom växtens vävnader. De sjuka mållorna visade nu den
egendomligheten, alt de druser av kalciumoxalatkristaller, som normalt
träffas i vävnaden, förekommo ovanligt sparsamt eller helt saknades.
Emellertid återfunnos kristallerna på annat ställe och i annan gestalt än
vanligt, nämligen som ytterst små, nästan ultramikroskopiska kristaller,
ordnade i form av en cylinder omkring mögelsvampens hyfer. Hos
plantor, som överlevat svampangreppet, blevo dessa kristalleylindrar allt
trängre emot spetsen av hyftrådarna och kunde till slut iakttagas t. o. m.
inuti hyftråden, som då var död. Det hela gav intrycket, att mållan,
för att tala teleologiskt, använde oxalatet som försvarsmedel mot parasiten.
Förf. isolerade nu genom söndermalning och separering med vatten ett
kvantum kristalldruser ur friska mållor och så alt säga vaccinerade med
denna kristallgröt, utstruken på sterila bomullslussar, vita (alltså bak-
terieangripna) skott. Han väntade att få se skotten älerlaga utseen-
det av normala lönnkvistar, för den händelse desinfektionen skulle Iyc-
kas. Därav blev emellertid intet. Alla skott förblevo vita som förut
och behöllo sina andra avvikande kännetecken under hela den tid obser-
vationerna varade, d. v. s. flera år. Emellertid påstår förf., att hans
desinfektionsförsök ändock lyckats, detta på följande grunder. I snitt
av desinficierade skolt kunde i motsats till ej desinficierade inga bakte-
rier iakttagas. Vid kulturförsök på näragar med snitt eller raspat trä
från desinficierade resp. ej desinficierade skott uppträdde alltid de karak-
teristiska kolonierna av modifikationsbakterien, när ympmaterialet häm-
tats från de senare, aldrig när det härstammade från de förra. Man
kan göra den invändningen, att oxalatet kan ha verkat utvecklingshäm-
mande i kulturerna, och att därför inga bakteriekolonier kommo till ut-
veckling. Emellertid tyda onekligen resultaten ‘ay de korsningsförsök,
förf. anställde, på att han ändå kan ha rätt.
Vid korsning mellan blommor av ej desinficierade vita skott och nor-
mala lönnblommor gåvo båda de reciproka korsningarna vit avkomma
(13 resp. 9 individ). För korthetens skull kallas här och i det följande
de på det karakteristiska sättet ombildade skotten vita, de av normalt
utseende gröna. Kontrollförsök med grön X grön resp. vil X vit gåvo
uteslutande grön resp. uteslutande vit avkomma (22 resp. 19 individ).
Svensk Botanisk Tidskrift 1919 23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>