Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
364
för skogsundersökningar särskilt i Finland, men även i Ryssland. Så
arbetade han 1899 och 1900 i guvernementet Archangelsk och det senare
året även i guvernementen Perm och Vologda.
1910 antogs SAMZELIUS till länsjägmästare i Stockholms län.
HUGO SAMZELIUS var ett inom hela Skandinavien mycket känt namn.
Härtill bidrog hans stora mångsidighet och ovanligt stora arbetsförmåga.
Mest bekant var han genom sina skönlitterära verk, vilka till stor del
innehålla norrländska natur-, jakt- och folklivsskildringar, uppfyllda av
en varm kärlek till de avhandlade ämnena.
Utom intresserad friluftsmänniska och jägare var SAMZELIUS en fram-
stående hundkännare, som särskilt nedlade ett nitiskt arbete på föräd-
lande av våra inhemska jakthundsstammar. Han var den förste, som
uppmärksammade och gjorde den präktiga nordsvenska spetshunden
bekant.
Under sina talrika resor i norra Skandinavien gjorde han även stora
och värdefulla etnografiska samlingar och var
en tid amanuens hos ARTUR HAZELIUS på
Skansen.
För personhistorisk forskning ägde SAMZE-
LIUS stort intresse och fallenhet. Han utgav
1915 sina anteckningar över släkten SAMZELIUS
samt efter att förut ha publicerat en del för-
arbeten det stora, verkligt värdefulla arbetet:
»Jägeristaten. Anteckningar om svenska väldets
skogs- och jaktväsen», Stockholm 1915.
I ett stort antal större och mindre uppsatser
har SAMZELIUS yttrat sig i skogsfrägor, sär-
skilt när det gällt skogsvärd. Nägra av dessa
äga även för icke skogsmannen ett visst in-
tresse sä t. ex. »Björken i fjällmarken», Skogs-
vännen 1903 och »Nägra iakttagelser rörande
skogsförhällandena vid Stora Lule vatten»,
Skogsvårdsföreningens Tidskrift 1903.
Under 1880- och 1890-talen fångade botaniken SAMZELIUS’ ombytliga
sinne, och han sammanbragte ett betydande herbarium samt utgav flera
skrifter av rent botaniskt innehåll. Det skandinaviska herbariet skänktes
senare till Nyköpings läroverk, och de utomskandinaviska växterna över-
togos av Riksmuseum.
Redan som skolyngling publicerade han i Botaniska Notiser 1884
lågra för Södermanland nya växtlokaler» och 1885 »Ytterligare några
tillägg till Södermanlands flora».
På samma ställe trycktes 1890 »Vegetationsiakttagelser inom Pajala
socken av Norrbottens làn», grundade på iakttagelser sommaren 1889.
Uppsatsen innehåller många intressanta fynd däribland även av en koloni
fjällväxter, av vilka Dryas octopetala långt nere i barrskogsregionen vid
Junusuando masugnsby endast omkring 320 m ö. h. är den märkligaste.
När författaren av dessa minnesord sommaren 1902 undersökte Pajala
sockens och Muonio kapellags flora, hade SAMZELIUS sin verksamhet i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
