Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26
Luleå och även meddelat en karta över densamma (i Meddel. fr-
Kungl. Landtbruksstyr., 195, 1915). Här uppträder S. natans i stora
massor — jag har sett exemplar härifrån — tillsammans med bl. a.
Sparganium- och Utricularia-arter, Myriophyllum spicatum, Nuphar
luteum och pumilum, Nymphaea »alba», Potamogeton gramineus,
natans, perfoliatus, praelongus och zoslerifolius osv. Anmärknings-
värt är, att Phragmites communis och framför allt Scirpus lacustris
bilda rena och täta bestånd längs stränderna i en utsträckning, som
är ganska ovanligt så långt norrut. Enligt meddelande av fil. mag-
E. MARKLUND och fil. mag. E. ALMQuist (Uppsala) uppträder S.
natans på intill 2 meters djup i åmynningar samt vikar och sjöar,
som stå i förbindelse med älvarna, allmänt och i stor mängd kring
Piteå och Boden samt Torne älvs nedre lopp. Mera sällan tyckes
S. natans växa på torrlagda stränder, men är dock känd även i
landformer.
Sagittaria sagiltifolia växer helst på grundare vatten, kanske
t. o. m. främst på så grunt vatten, att den fram på sommaren
kommer att stå på det torra. Men även den kan växa ute i sjöar
och åar och där bilda rätt täta bestånd. I sydligare delen av
Sverige är den då i regel vattenöverståndare, medan den längs de
nordsvenska älvarna ganska allmänt uppträder även som ren flyt-
bladsväxt på alldeles samma slags lokaler som S. natans. I från
älvarna avsnörda sjöar, där älvvattnet åtminstone under högvatten
står upp, kan den sålunda uppträda i oerhörd individrikedom. För
att ge en föreställning om vegetationen i en sådan sjö vill jag med-
dela ett och annat från Trollbosjön i Hedemora (Dalarne), grundat
på iakttagelser av mig själv och fil. mag. E. ALMQUIST (1919).
Trollbosjön står genom en kort å i förbindelse med Dalälven,
och dess vattenstånd är så gott som helt beroende på älvens:
Sjöns stränder äro ytterst långgrunda, så att man endast på få
ställen kan komma ut på densamma med bat (ekstock). Dess djup-
uppges uppgå till högst 3 meter, men överstiger i allmänhet ej
1 meter.
Längs Trollbosjöns stränder förekomma inga vassbänkar — var-
ken vass eller säv iakttogs. Endast på några få ställen, särskilt
efter sydvästra stranden, såg jag några mindre bestånd av Equi-
setum fluviatile.
Från stranden lägger man främst märke till de oerhörda mas-
sorna av flytande sparganier: rena mattor av Sparganium simplex
(närmast stränderna), Friesii (med väl utvecklade frukter ??/s 1919)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
