Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
samhelsskuld står jag också till statsgeologen L. von Post, ledaren
av S. G. U:s ovannämnda torvmarksundersökningar, ej blott för
det rikhaltiga Trapa-material, som genom honom ställts till mitt
förfogande, utan även för den värdefulla hjälp han lämnat mig vid
materialets bearbetning. Jag önskar dessutom med ett hjärtligt tack
nå: docenten K. V. O. DAHLGREN samt fil. kandidaterna G. FREDMAN,
J. P. GUSTAFSSON Och A. SÖRLIN, vilka godhetsfullt lämnat mig
uppgifter om fynd. — Till Kungl. Vetenskapsakademien, vilken vid
tre olika tillfällen tilldelat mig anslag för Trapa-undersökningar, vill
jag i detta sammanhang uttala mitt vördsamma tack.
A. Historik och fyndmaterial.
Trapa natans omnämnes för första gången såsom funnen i Sverige
ar 1745 av CARL Linnazus i Flora Suecica (1 uppl) Omnämnan-
det sker utan några vidlyftigare kommentarer. Det heter blott:
»Suecis Watn-nót. Ostrogothis Siö-nölter. Habitat in Ostro-Gothiz
parcecia Misterhult, pago Sohlgáng, lacu Káksmála, in Smolandize
parecia Lemn-hult, lacu Hókesió».
Efter nyssnämnda år och ända fram mot 1700-talets slut, före-
komma ganska talrika uppgifter om sjónóten i den svenska bota-
niska litteraturen. På grund ay tidens starka intresse för »cecono-
mia practica» omnämnes dock Trapa främst såsom en växt med
ätliga frukter, vilken därför vore värd att odlas i vårt land.
I en ar 1752 utgiven översättning; av J. Hsortus »Plantae Es-
culentae Patriae», vilket arbete såsom akademisk dissertation ven-
tilerades under LINNEs presidium, omnämnes sjönöten på följande
sätt:
»Trapa, Ankar-nötter, Östergöthl. Sjö-nötter. Äro hos oss säll-
synte, men torde kunna lätt förökas; emedan de wäxa i sött watten,
i sjöar och floder, där som winterkölden icke kan skada dem. Nöt-
terne äro smakelige och födande som mandlar, och nästan så stora,
brukas derföre utomlands at ätas efter måltiden, och säljas dage-
ligen på torgen i VENEDIG och annorstädes, hwarest de kallas
JESUITER-nötter. Genom dessas planterande kunde större delen
af wåra sjöar och kärnar göras frukbar, som wore en wigtig sak i
Landt-hushallningen, och är af ingen förr påtänkt.»
Av delvis »ceconomiska» skäl, men främst på grund av upptäck-
ter av nya växtplatser omnämnes Trapa dels år 1774 av M. G.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
