Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
60
Ay dessa anledningar inses lätt de stora svårigheter, som möla
oss vid ett försök att fastställa växtens värmekrav genom parallelli-
sering av sjönötens uppträdande med de meteorologiska uppgifter
— för övrigt inskränkta till lufttemperaturen — vilka stå oss till
buds. Den förmodan ligger dock nära till hands, att sjönöten är
vad man säger en »värmefordrande» växt, då den i sin allmänna
europeiska utbredning visar ett tilltagande i frekvens mot söder.
Vissa stöd för den gängse åsikten om sjönötens stora värmekrav
lämna också de odlingsförsök, som i senare tider utförts med växten
här i Norden, dels i naturaliseringssyfte (jfr 42, 46, 48 o. 49) och
dels för studieändamål, t. ex. i de botaniska trädgårdarna i Lund,
Stockholm och Uppsala. Vid dessa kulturförsök har det visat sig,
att sjönöten ej blommat alla år, och att fruktsättning i regel all-
deles uteblivit. — Likväl kunna berättigade invändningar göras
mot dessa försöks beviskraft, då någon hänsyn ej tagits till utsädets.
proveniens. Frukter ha ofta införskrivits från Kärnthen, Italien och
Sydfrankrike. Hade utsädet däremot hämtats från sjönötens nord-
ligast belägna »hemorter», skulle förmodligen nyssnämnda odlings-
försök åtminstone under varma år ha givit andra resultat.
Lufttemperaturen vid sjönötens forntida nordgräns och vid dess
nordligast belägna recent-historiska förekomster i Sverige, Kur-
land och Ostpreussen belyses av nedanstående tabell I.
Temperaturuppgifterna fran Sverige äro hämtade ur H. E. HAM-
BERG, »Medeltal och extremer af lufttemperaturen i Sverige 1856
—1907. — Bih. t. Meteorol. Iakttag. i Sverige, Bd. 49 (1907).»
Övriga uppgifter ur M. RYKATCHEW »Atlas Climatologique de Russie
1849—1899. — St. Pétersbourg 1900» och J. Hann »Handbuch der
Klimatologie. Bd. III. — Stuttgart 1911.»
Som jag redan i största korthet nämnde vid behandlingen av
frågan om sjönötens forna utbredningsområde, tyda flera saker på,
att Trapa har ganska stora näringsfordringar. Den har sålunda
här i landet främst kommit till utveckling i mera näringsrika vatten-
system. Mycket tjänliga växtplatser hava lermarkernas floder och
sjöar erbjudit.
På grund av Trapa’s sannolikt rätt stora värmekrav finnes av
allt att döma ett intimt samband mellan sjönötens forna utbred-
ning och det varma klimat, som från en tidig del av postglacial-
tiden härskade ända fram till bronsålderns slut. (Se vidare G. An-
DERSSON 7, R. SERNANDER 65 och L. von Posr 56.) Ett ej oväsent-
ligt stöd härför ha vi i det redan påpekade förhållandet, att inga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
