Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
63
spridning av Trapa, anser jag mig dock ha skäl för antagandet, att
vattenfåglarna spelat en viss roll vid sjönötens utbredning i Sverige.
Fåglarnas betydelse för våra valtenväxters spridning får ej under-
skattas. Huru skall man förklara Stratiotes’ och Hydrocharis’ all-
männa utbredning, utan att sätta denna i samband med fåglarnas
verksamhet?
Vattenfáglarnas roll som spridare av Trapa har ofta dryftats i
litteraturen. Av svenska forskare är det främst NATHORST (42, sid. 40)
som ägnat denna fråga uppmärksamhet. De fåglar, vilka han i
främsta rummet vill tillskriva andel i sjönötens utbredning, äro
grågåsen (Anser cinereus) och knölsvanen (Cygnus olor).
Vi övergå nu till en redogörelse över växtens spridning genom
frukterna. På grund av Trapa-frukternas höga specifika vikt kunna
desamma i regel ej spridas på längre sträckor utan hjälp av djur
eller människor. Frukterna sjunka efter mognaden till bottnen, som
jag själv också flera gånger personligen kunnat övertyga mig om.
(Möjligen ha vi även att räkna med en fruktspridning med isens.
hjälp. Fruktbärande Trapa-individ kunna vid växtplatsens islägg-
ning frysas in i isstycken, vilka sedermera råka i drift.)
Bland djur, som verkat som spridare av Trapa-frukter ha sedan
länge i litteraturen framhållits fiskar, vattenfåglar och vissa däggdjur,
såsom bävrar, uttrar och vattensorkar. Man får därvid tänka sig,
att Trapa-frukterna transporterats genom att nötterna antingen fastnat
på djuren eller ock insamlats av desamma för att användas till föda
(10, sid. 247; 42, sid. 38).
Vilken roll detta spridningssätt haft för sjönötens utbredning, är
svårt att bilda sig en föreställning om. Mig förefaller det att vara
tämligen betydelselöst.
Då på ett flertal ställen bävergnagda trädstammar anträffats till-
sammans med Trapa-nötter, ligger dock den möjligheten tiil hands,
: som också SERNANDER (63, sid. 230) velat göra trolig, att bävern
verkligen i en del fall bidragit till växtens spridning.
En vida större roll än djuren har människan kunnat spela som
spridare av Trapa-frukter.
Nötterna ha en ätbar, ganska stor kärna. De insamlas av denna
anledning i alla länder, där växten förekommer mera allmänt, t. ex.
i sydöstra Ryssland och Ungarn. I Kina och Indien komma frukter
av Trapa bicornis och T. bispinosa ofta till användning som föda.
Särskilt den förra spelar i Kina en ganska stor roll och är där före-
mål för omfattande odlingar. (Rörande Trapa bicornis och dess
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
