Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
65
tydan om, varken att växten använts av våra förfäder eller ens alt
dess upplrüdande på något sätt stått i samband med människors
älgöranden. Frågan måste sålunda ännu lämnas öppen.
Skulle, vilket är mycket sannolikt, en framtida undersökning
visa, att sten- och bronsåldersfolket verkligen insamlade Trapa-frukter,
så tror jag dock, att människan endast spelat en sekundär roll vid
sjönötens utbredande. Växten uppträdde så pass tidigt i olika delar
av vårt land, att den samtida jägar- och fiskarbefolkningen knappast
torde ha stått på en så hög kulturnivå, att avsiktlig Trapa-odling
bedrivits.
Liksom så många andra vattenväxter förlora Trapa-frukterna lätt
sin grobarhet genom ultorkning, och detta har naturligtvis i ganska
hög grad försvårat en antropochor spridning särskilt på längre
distanser.
4. Utdöendet.
Som känt är har sjönöten försvunnit från samtliga sina fordom
talrika växtplatser i Sverige, möjligen med undantag av sjön Im-
meln i Skåne, där den enligt uppgift av T. VESTERGREN (79) ännu för
några år sedan skulle finnas på ett ställe. Härmed åsyftas dock
en annan lokal än den i det föregående nämnda Ranviken. I Ran-
viken (fig. 4) uppgives växten nu vara utdöd. Det sista exemplar
man känner därifrån observerades år 1913.
Sommaren 1916 gick genom pressen den glädjande och överraskan-
de underrättelsen, att Trapa blivit anträffad i en av Smålands in-
sjöar (75). Namnet på växtplatsen offentliggjordes ej, emedan, som
det uppgavs, den lyckliga uppläckaren först ville försäkra sig om
fyndortens fridlysning. Tyvärr har senare intet hörts om ifråga-
varande Trapa-fynd. — Kanske det hela blott var en mysti-
fikation?
Beträffande sjönötens allmänna tillbakagång tyckes av allt att
döma denna ha tagit sin början vid järnålderns inträde. Delta
har med skärpa ofta framhållits av R. SERNANDER och L. von Posr.
Om den hastighet, varmed utdöendet försiggålt inom skilda delar
av Sverige, är det svårt att närmare yttra sig. Denna fråga är näm-
ligen ännu ej tillräckligt studerad. Stora svårigheter möta också
forskaren vid angripandet av delta problem därigenom, att tillräck-
ligt skarpa metoder ännu saknas för fastställandet av äldersförhäl-
Svensk Botanisk Tidskrift 1920. 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
