Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90
rapphöns, och kanske dessa, åtminstone de förstnämnda, sprida fröna
till åkrarna.
Hermanön är belägen fågelvägen omkring en mil från Dragsmark.
Med ovanstående har jag sökt bevisa, att Hippophaös-bestånden i Bo-
huslän icke äro så unga, som både lektor ALMQUIST och mag. MAGNUS-
SON förmodat, samt att de äro så belägnå, åtminstone det å Hermanön,
att de icke kommit dit genom människors medverkan, varför med fullt
förtroende kan antagas, att Hippophaés är vildväxande i Bohuslän.
I »Sveriges Natur» för år 1911 har jag påpekat i uppsatsen »Bohus-
länska växter, som behöva skydd», att havtornet just bör vara en av
dessa. Sedermera har också lokalen i Dragsmark blivit fridlyst. Dä
jag skrev denna uppsats, visste jag icke om de båda andra lokalerna,
ty hade jag det vetat, så hade jag kanske icke föreslagit denna åtgärd.
Men å andra sidan hälsas detta skydd av ortsbefolkningen med glädje,
ty den tror, som jag redan ovan har omnämnt, att havtornet står kvar
sedan munktiden, och är glad över att äga ett ännu levande minne från
denna avlägsna tid.
Tånga i februari 1920:
J. E. Palmer:
Agrostis clavata Trin. en växt under utbredning i vårt
land?
Som bekant beskrev Sv. MURBECK i sin monografi över de nord-
europeiska formerna av Agrostis (Bot. Not. 1898) en för vårt land ny
art, som han kallade Agrostis bolinica Murb. Växten har sedermera visat
sig överensstämma med ett förut från Nordamerika beskrivet gräs, art-
namnet bottnica har indragits och arten går i LINDMANS »Svensk fanero-
gamflora» (Stockholm 1918) under namnet Agrostis clavata Trin. När
MURBECK först beskrev arten som svensk, var den endast känd från
tvenne lokaler, nämligen Ang., Långsele gästgivargård samt i Mpd., In-
dalsälven, Svedjebommen mitt emot Vivsta. Sedermera har arten fun-
nits på flera ställen utmed Indalsälven, och COLLINDER uppger i silt ar-
bete »Medelpads flora» (Uppsala och Stockholm 1909) flera lokaler. En-
ligt exemplar i Riksmuseets herbarium är den dessutom tagen vid
Aminne i Norrbotten på älvbranter mot Lule älv (exemplar av A. och
E. Frisendahl), vid Storåsen i Hällssjö sn i Jämtland (exemplar av F.
Behm) samt slutligen i Dalarna, Leksand, Vädertoppsberget (exemplar
av E. Almqvist). Enligt muntligt meddelande av dr SELIM BIRGER finnes
i hans herbarium exemplar av Agrostis clavata även från Härjedalen,
tagna av honom i Hede sn, Medskogen. (Exemplar även i Uppsala uni-
versitets herbarium. Vidit G. SAMUELSSON.)
Arten är sålunda ganska vitt utbredd i Norrland och finnes på flera,
från varandra vitt skilda lokaler. Den är sålunda ej så sällsynt, som
man först tycktes ha anledning att förmoda. Som dess vanligaste växt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
