Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114
Ängen uppträder som öppna fläckar eller slingrande gångar mellan
hasselsnåren. Den är ett genom långvarig betning framkallat samhälle,
som endast på edafider återfinnes i en av kulturen oberörd terräng.
Den är rik på hapaxanther (fig. 13) och har, om man tillägger en kontin-
gent av perenna gräs och örter, sin närmaste motsvarighet i den nyss
beskrivna provylan på den sandiga betesmarken.
Högbuskformationens högsta skikt är snårskiktet med ymnig hassel,
blandad med Crataegus, Juniperus och Rosa-arter samt sparsamt Cotone-
aster nigra. Undervegelationen är den lundartade lövängens med flera
E. Hulten foto 16 juni 1919.
Fig. 12. Toppen av Stenshuvud med högbuskformation.
myrmekochorer såsom Viola hirta och Potentilla Fragariastrum. Denna
märkliga växt, som flertalet deltagare ej förut skädat i naturen, hade
en rent förbluffande likhet med Fragaria collina, samman med vilken
den ofta växte.
Den högbuskformation, som BLOMQVIST beskrivit från Kinnekulle, och
som även förekommer pä branterna av Ölands ortoceratitkalk och Gott-
lands märgelskiffer (t. ex. vid Snäckgärdet) samt Benestads moränmärgel
(SERNANDER 1915, sid. 456), kan kännetecknas som en löväng eller lund utan
skogsskikt, med fältskikt, som icke äro slutna, samt med felande eller
svagt utbildat bottenskikt. Den är betingad av skridjord, som omöj-
liggór de större trädens fortkomst, skadar faltskikten och inbakar de
uppspirande mossorna i sin massa.
Högbuskformationen pä Stenshuvud är befryndad med dessa typer,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
