Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
177
Dynernas orientering är ju beroende av vindförhällandena under
den tid de bildas. Genom sammanställning av ovan åsyftade re-
sultat om, vid vilken tid sandflykten upphörde, och iakttagelser
över dynernas orientering, vore det alltså tänkbart att under sär-
skilda förhållanden bestämma förhärskande vindriktningar under
vissa äldre tider. En förutsättning för, att detta skall vara möjligt,
är naturligtvis, att dynerna ej legat färdigbildade en lång tid, innan
torvbildningen mellan dem börjat. Fältobservationer göra dock
åtminstone i föreliggande fall mycket sannolikt, alt delta icke varit
förhållandet. Sandinfektionen i torven avtager nämligen konlinuer-
ligt uppåt, vilket ju ulvisar, att sandflykten ännu pågick, sedan
torvbildningen börjat.
Till pollendiagrammen må först bifogas ett par upplysningar.
Torven är i alla mossarna Sphagnum-torv av olika förmultnings-
grad. Pollenet är i samtliga de undersökta fallen synnerligen väl
bibehållet, vilket ju överensstämmer med von Posts (1916 a) re-
sullat, att pollenet bevaras väl i Sphagnum-torv. Endast i de allra
understa medtagna proven, alltså nere i den mindre humösa san-
den, är bevaringen något sämre. Vidare må nämnas, att procent-
värdena äro medeltal av ända till 5 sinsemellan föga avvikande
omräkningar, och att statsgeologen fil. dr. R. SANDEGREN godhels-
fullt kontrollräknat några prov. Överensstämmelsen mellan våra
resultat var mycket god.
För att med tillhjälp av den ovannämnda metoden försöka be-
stämma den ungefärliga tiden för sandflyktens upphörande i dessa
trakter utvaldes två områden, i vilka torven var något mäktigare.
Det ena är beläget strax NE om Svensbro järnvägsstation och det
andra N om Händene NW om Skara.
Svensbrofältet är relativt stort och betecknat som flygsand å geo-
logiska kartbladet Skövde. Sanden är här sammanblåst i ovanligt
vackra dyner. Huvudsträckningen a ryggarna är c:a N 709—75? E,
men sträckvis är förloppet ganska oregelbundet. Höjden på dy-
nerna är i ett detaljkarterat parti av området 3—6 m räknat över
deflationsytan. Lutningen 4 dynernas sydsida varierar mellan 11°
och 17°, men även 20° har observerats. I genomsnilt undersliger
den emllertid 15°, d. v. s. c:a 2,7 m pa 10 m. Nordsidorna dro
avgjort brantare, nämligen 25°—30° (rasvinkeln), alltså intill c:a 5,s m
på 10 m; det senare måttet är dominerande. Det nu sagda gäller
området N om järnvägen. S därom äro dynerna betydligt oregel-
bundnare och sakna vanligen den utpräglade längdutsträckningen.
Svensk Botanisk Tidskrift 1920. 12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
