Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
180
som äro tagna i den humushaltiga sanden, där pollenet alltså gan-
ska lätt torde förstöras, böra dock ej tagas hänsyn till vid jäm-
förelsen. Påpekas bör, att olikheterna till stor del bero på, att
proven härifrån äro för glest tagna.
Av betydelse för konnektionen äro björk-, tall- och grankurvor-
nas förhållande till varandra. I båda diagrammen försvinner gran-
kurvan strax under björk- och tallkurvornas skärningspunkt. Dessa
nivåer torde vara ungefär synkrona, ett antagande, som även be-
kräftas av de andra kurvornas förlopp i närheten härav. Gemen-
samt för båda diagrammen är, att hasselkurvan strax under gran-
kurvans utkilande utvisar ett markerat maximum. Strax över den
sandhaltiga zonen sjunker hasselkurvan åter. Denna omständighet
gör det sannolikt, att ifrågavarande zoner äro ekvivalenta. Ett stöd
härför är även, alt eken på ungefär samma nivå tilltager i frekvens,
så att dess kurva kommer att gå över lindens, medan samtidigt
almkurvan sjunker.
Frågan, var den subatlantiska tidens början skall förläggas i dessa
båda lagerserier, torde knappast kunna med säkerhet avgöras ännu.
Den genom torvens huminositet utmärkta stratigrafiska skillnaden
kan i detta fall ej motsvara gränshorisonten. Detta framgår tyd-
ligt av grankurvans förlopp, som visar, att den översta högförmult-
nade torven utgör den transgredierande högmossens randparti. För
att närmare bestämma nivån för klimatomslaget fordras tätare prov.
Emellertid visa ek-, lind- och almkurvorna, att partiet 5—3 är av
subboreal ålder. Flera av kurvorna och särskilt björk- och tall-
kurvorna göra det sannolikt, att den subatlantiska tidens början bör
förläggas strax under de sistnämndas skärningspunkt. Ett stöd för
denna åsikt utgör ju även diagrammet från Röde mosse (fig. 5).
För att bestämma, från vilken tid proven strax över sandnivåerna
förskriva sig, det vill säga, när sandflykten i huvudsak upphörde
inom Svensbrofältet, erfordras pollenanalys av en lagerserie i en
närbelägen mosse med en tydligt och skarpt utbildad gränshorisont.
Prov från en dylik står emellertid för närvarande ej till mitt för-
fogande. Pollenflororna i proven från den åsyftade nivån antyda
dock, att sandflykten upphörde tämligen tidigt i subboreal tid eller
möjligen redan i senatlantisk tid, det vill säga tidigast strax efter
postglaciala landsänkningens maximum.
Det ligger ju ganska nära till hands att tänka sig, att flygsands-
fältens överväxning sammanhängde med klimatomslaget. På grund
av ovanstående resultat kan detta tydligen icke ha varit fallet här.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
