Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
224
Det är en mycket vansklig sak att på nuvarande ståndpunkt
diskutera mykogeografiska frågor. Vår kunskap om de enskilda ar-
ternas utbredning är nämligen ännu mycket bristfällig. Några trak-
ter av vårt land äro visserligen rätt väl undersökta, men från andra
åter så golt som saknas observationer. Mycket arbete med mate-
rialinsamling återstår ännu, innan några definitiva resultat angående
parasitsvamparnas geografi kunna vinnas.
Ett av de största ofullständigt kända områdena av vårt land är
Västernorrlands län. Jag företog därför sommaren 1918 en studie-
färd genom Medelpad från dess västra till dess östra del, varvid jag
särskilt undersökte de västra socknarna. Under en exkursion be-
söktes även gränstrakterna mot Jämtland, och några fynd gjordes
då inom ett litet område av Rätans socken i detta landskap.
Dessa fynd upptagas även här. Mina samlingar från resan äro i
och för sig icke märkvärdiga. Men de ha för mig haft betydelse
såsom utfyllande en lucka i vårt mykogeografiska vetande, och i
fråga om en del viktiga arters utbredning erhöll jag under färden
betydligt större klarhet. Då det dessutom är mig bekant, att dessa
frågor i hög grad intressera min högt värderade lärare professor
G. LAGERHEIM, vågar jag framlägga resultatet av resan såsom ett
litet bidrag till den festskrift, som skall hugfästa minnet av hans
60-årsdag.
Ehuru, som redan nämnts, det material, vi ha till vårt förfogande
för bedömande av parasitsvamparnas utbredning, ännu är ringa, så
tillåter det oss dock att med rätt stor säkerhet urskilja vissa växt-
geografiska grupper. Vi hat. ex. den ovan nämnda alpin-maritima
gruppen, dit av Medelpadssvamparna Puccinia Geranii på G. silva-
ticum och Uromyces Solidaginis på S. virgaurea samt i viss mån
Puccinia Virgaureae på samma värdväxt tyckas höra. I Sv. Bot.
Tidskr. 1909, sid. 19 o. f. diskuterar LAGERHEIM utförligt utbred-
ningen av Uromyces Solidaginis och nämner en rad andra svampar
till samma växtgeografiska grupp. Av dessa bör nu Taphrina carnea
utgå, då det visat sig, att denna art är utpräglat arktisk-alpin, och
da PALM vid närmare undersökning av sina uppländska fynd funnit,
att de utgöras av den närstående arten T. Janus.!
x Dessa báda svampar visa ett speciellt intresse ur vüxtgeografisk synpunkt.
PALM påpekar (Arkiv f. Bot. 1917, Bd. 15, Nr. 4, sid. 5), att de möjligen vikariera.
T. carnea finns ej nedanför björkregionen, under det att 7. Janus förekommer pa
lägre nivåer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
