Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
331
Av denna sammanställning synes, att ingen reliktförekomst har
en sådan betydelse som den vid Skensta källa i Torstuna socken.
Denna, som först torde ha upptäckts av A. N. AFzELIUS, infördes
i litteraturen av LENstrROm 1888 under lokalbeteckningen »Skensta
ängar vid en saltkálla». De av honom anförda arlerna äro Glaux
maritima, Triglochin maritimum, Juncus Gerardi, Glyceria distans och
Alopecurus nigricans (A. ventricosus). ALMQUIST, som år 1919 i vår
tidskrift lämnat viktiga bidrag till förekomster av havsstrandsväxter
inne i Uppland, anför Scirpus Tabernaemontani: »Skensta sallkälta,
numera utgången (VRETLIND)». Den torde första gången vara hittad
av J. A. Z. BRUNDIN 1898.
Sedan länge tillbaka hade det varit min avsikt att besöka den
märkliga källan, men först förra året blev det verklighet härav.
Vid Svenska Botaniska Föreningens exkursion på försommaren
träffade jag min vän lektor J. A. Z. BRUNDIN, och vi kommo då
överens om en gemensam exkursion dit, när han på högsommaren
skulle gästa sin hembygd, i vilken källan är belägen. Erfarenhe-
terna och uppteckningarna från denna vår exkursion den 5 juli
1919 samt en del minnesbilder och äldre uppteckningar, vilka
lektor BRUNDIN vänskapligen ställt till mitt förfogande, utgöra huvud-
parten av följande rader.
Skensta källa i Torstuna socken är uppkallad efter den norr
därom belägna byn Skensta i samma socken. Den ligger mitt i
de s. k. »Marstallarna», Upplands en gång största slutna sidvalls-
ängsområde, vilket till och med överträffade Uppsala Kungsäng i
omfång. För ett 70-tal år sedan började dessa utdikas och upp-
odlas. I närvarande stund återstår av den ursprungliga ängen,
som enligt en samstämmande tradition varit mycket sank, endast
en liten, 25 x 50 m omfaltande, av diken, därav det nordöstra
landsvägsdiket, begränsad rektangel. På denna rektangel, troligen
Marstallarnas lägsta parli, ligger nu en liten i det allra närmaste
igenväxt vattensamling, kallad Skensta källa, vars höjd över havet
belöper sig till 21 m.
Det är givetvis just denna omständighet, att Skensta källa ligger
så lågt, som gjort, att den allmänna dräneringen ej ännu hunnit
åtminstone synbart sänka dess yta, och alt den omgivande rektang-
eln ännu kunnat hålla sig som sidvallsäng. Och det är här, som
de maritima relikterna äro att söka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
