Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
345
arter, av vilka en jättestor, som särskilt tilldrog sig min uppmärksam-
het, insamlades. Vid hemkomsten bestämdes denna av docenten THORE
FRIES och amanuensen G. EINAR DU RIETZ till Gyrophora rugifera (Nyl.)
Tb. Fr.
Ett fynd i Sverige av denna lavart publicerades för första gången 1913,
då THORE C. E. FRIES i denna tidskrift (Bd. 7, sid. 304—305) meddelade,
att fil. lic. HARRY SMITH anträffat Gyrophora rugifera på Helagsfjället i
Härjedalen. SwrrH har senare, ”/7 1917, funnit denna lav även på fjället
Storsola nära Ekorrdörren i Jämtland.
Emellertid hade den finske lichenologen, forstmästare G. LÅNG, redan
1910 anträffat Gyrophora rugifera i Sverige, nämligen på fjället Peldsa
(»Pältsä») i Sveriges nordvästligaste hörn. Etiketten till det av mig sedda
exemplaret saknar datering, men då LANG 1910 såsom medlem av Svenska
Renbeteskommissionen vistades i Karesuando, har han tvivelsutan insamlat
laven nämnda år. LÅNG omkom som bekant vid Malmslättsolyckan
16/5 1912.
Exemplar, som finnes i Botaniska Museets i Uppsala lavherbarium, är
försett med följande lokaluppgift: »Lapponia tornensis, paroch. Kare-
suando in latere rupis infra cacumen australe montis Pältsä, c:a 1250 m s.m.»
Gyrophora rugifera är alltså hittills funnen på fyra svenska lokaler,
av vilka de båda mellersta hava ett inbördes avstånd på c:a 850 km.
I Norge har G. rugifera hittills anträffats på fem lokaler.
Samtliga förekomster, för vilka höjdsiffror varit mig tillgängliga, äro
belägna på mycket höga nivåer. SMITHS lokaler på Helagsfjället, Stor-
sola och Storsylen (Söndre Trondhjems amt) ligga 1400 à 1500 m ö. h.,
LANGS på Peldsa c:a 1250 m ö. h. samt G. SAMUELSSONS på Kirkedör-
snuten vid Finse och min på Pallemtjäkko c:a 1760 m ö. h.
Gyrophora rugifera torde alltså få betraktas som en speciell högfjälls-
lav. Anledningen till att den hittills är anträffad på så få ställen, torde
vara alt söka i den omständigheten, att fjälllopparnas flora är så fattig,
att den mera sällan lockar botanister till besök. Jag anser därför tro-
ligt, att G. rugifera finnes på åtskilliga av Skandinaviens (skiffer-?) hög-
fjäll, och att den vid närmare efterforskning skall visa sig vara mindre
sällsynt, än man från början antagit. Medan denna lav ända till 1910
endast var känd från tre norska lokaler, så föreligga nu, såsom fram-
gått av det ovan anförda, från de sista tio åren ej mindre än sex nya
fyndorter, av vilka fyra äro belägna i Sverige.
Carl G. Alm.
Thymus Serpyllum L. i Bohuslän.
I Svensk Botanisk Tidskrift 1912, sid. 234 och följande har H. WILH.
ARNELL skrivit en uppsats om utbredningen av Thymus Serpyllum L.
Han säger däri, att den är en ostlig art, och stöder delta silt påstående
därpå, att exemplar från Bohuslän och Dalsland ej finnas i Herb. Mus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
