Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
blad har var. tiliaefolia Host. Exemplar från vägkanter i Hörsne
kunna möjligen räknas hit, ehuru bladtänderna ej äro dubbelså-
gade i framkanten; bladens längd kan hos dessa uppgå till 13 cm.
I närheten står också den märkvärdiga form från Alvena i Vall-
stena socken, varav ett blad här är avbildat (fig. I, 4). Trots lik-
helen med U. glabra Huds. tror jag det vara en foliacea-form pa
grund av bladens konsistens och färgförhållanden, sidonervernas
antal (högst 15—16 på mycket stora blad) samt de smala, röd-
aktiga kvistarna; frukt är ej funnen. I annat fall torde det vara
en hybrid med U. glabra.
En småbladig form med smala frukter och mindre sned bladbas
är U. sativa Mill., som förekommer odlad i Visby. I ängarna träffas
almar, som genom bladformen likna denna art, men de avvika ge-
nom större blommor med 5 ståndare och större frukter samt i all-
mänhet längre bladskaft (fig. II, 14).
Bladen äro dubbelsågade på det sältet, att primärtändernas bakre
kant är försedd med smärre tänder. Framkanten är otandad utom
på enstaka tänder hos former med stora och grovt tandade blad.
Tandningen är i regeln mindre skarp än hos U. glabra, undantags-
vis vass (fig. II, 14), men ofta mycket trubbig, i synnerhet hos
suberösa former, där tänderna kunna vara rundade till tvärhuggna
och i mitten intryckta eller urnupna (fig. I, 9). Bladen äro i all-
mänhet i utvuxet tillstånd glänsande och, om man bortser från
glandlerna, kala. Såsom huvudform borde man därför betrakta
florornas f. laevis. Översidan kan emellertid vara mer eller mindre
sträv och undersidan glest korthårig. Tätt mjukhårig undersida
hos bladen har jag ej iakttagit på Goltland. De former, som ha
håriga ärsskolt, bladens översida sträv, undersidan på grövre och
finare nerver försedd med strödda mjukare hår samt bladskaften
tält småludna, tillhöra sannolikt f. pilifera Borb. Sådana har jag
sett på flera ställen, såsom Gothem: Botare lövängar; Vallstena:
Grinds (suberös); Hejnum och Hörsne präslängar. Exemplar
med glesare härighet äro tämligen vanliga. — En form från Hogrän
(fig. II, 10) har rundat äggrunda blad, som på båda sidor äro myc-
ket sträva av styva hår. I vad förhållande den står till U. asperrima
Nagy, är mig obekant.
Mellan suberösa och icke suberösa former kan ingen bestämd
gräns dragas. Att giva var. suberosa så hög rang, som ASCHERSON
och GRAEBNER (Syn. d. Mitteleurop. Fl.) göra, leder till oöverkom-
liga inkonsekvenser, emedan många eller de flesta former uppträda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
