Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
107
blägrön»). Den var samlad vid Vibble i Västerhejde på Gotland
(1920). Växten befanns vara den i Mellan- och Sydeuropa mycket
utbredda T. major Jacq. Utom genom de redan av Fries anmärkta
kännemärkena skiljes denna från T. pratensis lättast genom de upptill
starkt förtjockade holkskaften och den taggiga frukten. Senare har
jag kommit att fästa mig även vid ett par exemplar i Hb. Holm.
och Ups. från Skövde (1915 o. 1919), vilka av samlaren, A. HÖLPHERS,
kallats T. pratensis f. tortilis Koch, men med tillägget: »fullt
konstant typ, skulle ha rätt alt vara art». Genom den betydligt
ansvällda övre delen av holkskaftet likna dessa i hög grad T. major,
men å andra sidan avvika de genom kantblommorna, som äro lika
långa som holkfjällen. Växten överensstämmer mest med den flere-
städes iakttagna bastarden T. major x pratensis. Men om det verkligen
rör sig om denna eller någon av T. pratensis’ manga former, måste
jag tillsvidare lämna oavgjort.
Tragopogon major har för övrigt för längesedan anträffats i Sverige.
Redan i 1:sta uppl. av C. J. HARTMANS »Handbok i Skandinaviens
Flora» (1820, sid. 297) läses om densamma: »Fanns 1811 på Gefle
Bråbänk. En af Mag. Fries sänd artförändring af T. pratensis synes
äfven höra hit.> Uppgiften om förekomsten vid Gävle synes emel-
lertid ha berott på någon felbestämning, då den försvunnit redan
ur 2:dra uppl. (1832) av nämnda arbete och ej heller återfinnes i
R. W. HARTMANS »Flora Gevaliensis II» (1848), där samtliga vid
Gävle tillfälligt anträffade arter uppräknas, eller i HARTMANS her-
barium (nu i Hb. Ups.). Däremot hör tydligen den avsedda Friesska
växten till T. major. I 1:sta uppl. av E. Fries’ »Novitiae Florae
Suecicae» (1823, sid. 95) upptas nämligen en > T. pratensis y T. major»
och i 2:dra uppl. av samma arbete (1828, sid. 239) en form av
T. porrifolius »corollis luteis», till vilka såsom synonym anföres
T. major Jacq. Växten säges förekomma vid Bosjökloster o. s. v.
i Skåne. Härifrån föreligga exemplar i Hb. Ups. med en etikett,
där Fries skrivit: »in graminosis horti, in quo colebatur simillimus
Tr. porrifolius. An var.?» Dessa äro tydlig T. major.
I L. M. NEumans »Sveriges Flora» (1901, sid. 59) beskrives en
Tragopogon pratensis v. decipiens Prahl, som skall ha »korgskaft
lika vida som holkens bas». Den omtalas från Skåne (Ystad) och
Medelpad (Sundsvall). Under samma namn men med ett frågetecken
beskrives av C. Brom (i Bot. Notis. 1913, sid. 85) en växt, som han
på Kungsholmen utanför Karlskrona iakttagit tillsammans med
typisk T. pratensis. »Den gjorde intryck af att vara en väl skiljd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
