Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
141
massa i regel bildas av den ifrågavarande associationens kon-
stanter.
Allt detta har endast gällt lokala utbildningsformer av associationer.
Genom sammanställning av rutmaterial av samma association från vilt
skilda delar av Skandinavien visas sedan, att fullt motsvarande talför-
hållanden och diagram erhållas även i detta fall, m. a. o. att »de förut
formulerade lagarna gälla även för material insamlat på vitt skilda
punkter inom större områden. Associationens konstitution följer tydligen
alltid samma lagar, fullständigt oberoende av det geografiska avståndet
mellan de undersökta fläckarna.>
I sådana fall finner man emellertid genomgående ett mindre antal
konstanter än förut. »Varje association har tydligen dels generella,
genomgående konstanter, dels sådana av mer eller mindre lokal
natur.»
Efter diskussion av de felkällor, som kunna inverka på en konstant-
bestämning, utsträckes nu konstantbegreppet till att omfatta alla de
arter, vilka uppnå konstanstal av över 90%. Härigenom komma dessa
felkällor att praktiskt taget bortelimineras. Därefter genomgås de lokala
och generella konstanterna i ett antal associationer, som undersökts i
vitt skilda delar av sitt utbredningsområde. Alla visa sig ha en betydlig
grundstomme av fullt generella konstanter, så t. ex. återkomma i den
alpina Ranunculus acer-ängen icke mindre än 10 konstanter genom hela
dess skandinaviska utbredningsområde, m. a. o. längs hela den skandi-
naviska fjällkedjan. Resultaten sammanfattas i följande lag:
»En association har alltid minst en, i de flesta fall flera, ofta ett ganska
stort antal konstanter, vilka följa den genom hela dess utbrednings-
område. Dessa konstanter återfinnas alltid såväl i associationens samtliga
varianter (även de från normaltypen mest avvikande), som i alla dess
olika facies. Utom dessa generella konstanter har vanligen varje mera
utpräglad facies vissa speciella facieskonstanter och varje mera utpräglad
variant vissa speciella variantkonstanter. Slutligen uppträda ofta inom
en begränsad lokalitet ett större eller mindre antal rent lokala konstanter,
vilka ofta kunna gå genom samtliga på denna lokalitet förekommande
varianter och därigenom få sken av en mera vidsträckt giltighet.»
Den utpräglade diskontinuitet i de naturliga växtsamhällena, som tar
sig uttryck däri, att en associations konstanter alltid följa den genom
alla dess varianter tätt intill gränsen mot en annan association, där de
hastigt ersättas av dennas konstanter, tages därefter till utgångspunkt
för en diskussion av den hos flertalet av de nutida botanisterna ganska
inrotade föreställningen, att växtsamhällena i naturen utan gränser flyta
jämnt över i varandra, troget avspeglande de minsta förändringar i de
ekologiska faktorerna. På grundvalen av nu föreliggande fakta kunna
författarna icke ansluta sig till denna hypotes, utan hävda i stället den
åskådningen, att associationerna äro i naturen givna enheter med relativt
skarpa gränser, även vid en fullt kontinuerlig förändring av de ekologiska
faktorerna, och en ganska vidsträckt ekologisk amplitud.
Sedan nu de för naturliga associationer gällande konstansförhållandena
behandlats, meddelas motsvarande konstansdiagram även för några rent
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
