Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
158
Den 3 december 1919.
På naturskyddskommitténs hemställan beslöt Akademien hos vederbö-
rande länsstyrelser till bifall förorda ansökningen av Dalarnes hembygds-
förbund om fridlysning såsom naturminnesmärke av en sloktall vid
Flögsjöberget i Järna socken samt ansökningen av planteringsnämnden i
Västeräs om sädan fridlysning av en paraplytall i nämnda stad.
Det Beskowska stipendiet, 1,000 kr., tilldelades fil. lic. M. G. STALFELT
för att under läsäret vid Stockholms Högskolas botaniska institution
fortsätta vissa vetenskapliga undersökningar över Pisum salivum L.
Till införande i Arkiv för Botanik antogs: »Zur Kenntnis der süd-
und zentralamerikanischen Amarantaceenflora> och »Revision der von
Glasiou in Brasilien gesammelten Amarantaceen» av prof. Ros. E. FRIES.
Till utländsk ledamot av 6:te klassen invaldes professorn i vaxtfysiologi
vid Köpenhamns universitet W. J. JOHANNSEN.
Den 14 januari 1920.
Akademien hade vid sammankomsten den 12 nov. 1919 beslutat hos
K. M:t förorda en ansökan av resestipendiaten med statens anslag för
studier vid utländska biologiska stationer E. SODERBERG om rätt att till
mars 1920 få uppskjuta sin resa och att få vistas utrikes endast 3 må-
nader. Akademien, till vilken ärendet av K. M:t överlämnats till dess
egen prövning, beslöt nu bifalla stipendiatens anhållan.
Från styrelsen för Sveriges Pomologiska Förening hade skrivelse av
den 13 dec. 1919 ingått till Akademien med anhållan om förord till några
av styrelsen till K. M:ts vederbörande befallningshavande ställda ansök-
ningar om fridlysning av äldre och historiskt märkliga fruktträd näm-
ligen moderträdet till päronsorten Gränna rödpäron (det s. k. Brahe-
trädet) i Gränna, ett på Borgholms kungsladugård i Kalmar län växande
äldre päronträd, enligt folksägen planterat av konung KARL X GUSTAF, det
s. k. Linnéäppelträdet å Stenbrohults kyrkoherdeboställe i Kronobergs
län, moderträdet till Stenkyrkeäpplet i Stenkyrka prästgårds trädgård
på Gottland samt moderträdet till Sävstaholmsäpplet å Sävstaholm i
Södermanlands län. Med anledning därav beslöt Akademien förorda
dessa ansökningar med förbehåll, att fridlysningen ej lade hinder för
frukttäkten. Vid samma tillfälle beslöt Akademien att förorda till bi-
fall följande fridlysningsansökningar nämligen: av Dalslands hembygds-
förbund angående en idgran å hemmanet Hällan i Gunnarsnäs socken
och två jätteenträd å Sandviken i samma socken samt av prof. E. LÖNN-
BERG om fridlysning av ett klibbalsbestånd och ett enstaka träd av
samma art på Lundsbyns besparingsskog i Venjans socken, Dalarne.
Den 29 januari 1920.
På hemställan av naturskyddskommittén beslöt Akademien hos K. B.
i Älvsborgs län till bifall förorda en ansökan om fridlysning av en jätte-
gran, växande å komministerbostället Hyssna Sandens s. k. uppskog i
Hyssna socken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
