Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
184
pa mer eller mindre stoftimpregnerade trädstammar och på lignum
(staket, brädväggar etc., ofta tillsammans med X. candelaria). Den
torde vara utbredd genom så gott som hela landet; de nordligaste
exemplar jag sett äro från Haparanda (1881 P. J. Hellbom), de
högst upp insamlade från Storlien, på björkkvistar i regio sub-
alpina (1920 R. Sernander).
3. X. lobulata (Floerk.) B. de Lesd.
Bouly de Lesdain i Bull. Soc. Bot. Fr. (1907), T. Liv, p. 682. – Leca-
nora lobulata Floerk, Deutsche Lichenen (1815) nr. 14 (non vidi) —
Physcia lobulata Harmand, Lichens de France (1909), p. 614. Xanthoria
Boulyi A. Zahlbruckner, Lichenes rariores exsiccati (1908), nr. 119. !
Hos denna art är bålen reducerad till ett minimum den kan
vanligen knappast urskiljas utan förstoring och består blott av små
tunna fjäll, platta och i förhållande till längden tämligen breda,
mellan de vanligen tättsittande, små apothecierna. Vid första ögon-
kastet tar man den lätt för en Caloplaca; den trots den ringa stor-
leken tydligt bladlika bålen hänvisar den emellertid till släktet
Xanthoria, inom vilket den morfologiskt sett torde representera det
lägsta utvecklingsstadiet. Dess utseende är synnerligen karakte-
ristiskt. >Il suffit d’avoir vu cette espéce pour la séparer sans.
hésitation du Ph. polycarpa», säger HARMAND (I. c.), ett uttalande,
vari nog var och en, som sett arten, måste instämma.
Troligen, åtminstone delvis på grund av sin litenhet, har X. lobu-
lata blivit föga uppmärksammad. På kontinenten är den blott
känd från ett fåtal lokaler, de flesta i Frankrike. Om dess före-
komstsätt säger HARMAND (l. c.) »Sur les troncs d’arbres, surtout
vers la base». Att dóma av de exemplar jag sett, synes den vara
beroende av stoftimpregnation. Frán Sverige har jag blott sett de
exemplar av densamma, som utdelats i Erras Fries’ »Lichenes.
suecici exsiccati», Fasc. XI (1833?), nr. 325 under namn av »Par-
melia lobulata» Flk. Tyvärr saknas lokaluppgift, och just till denna
fascikel blevo aldrig nágra »schedulae» utgivna, varfór lokalen
tillsvidare är okänd. Att arten bör kunna påträffas i södra Sverige,
är i varje fall tydligt.
! Enligt välvilligt meddelande från professor ZAHLBRUCKNER tillkom detta namm
»infolge eines brieflichen Missverstündnisses».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
