194 (Svensk botanisk tidskrift / Band 15. 1921)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

—

190 |

en viss koncentration till de stora slättbygderna, är tydligt och
i full överensstämmelse med dess ekologi. På Uppsalaslätten ar
den synnerligen vanlig, likaså tydligen i Västergötland. Å andra
sidan synes detta ej gälla generellt. På Öland spelar den en rätt
obetydlig roll, möjligen på grund av konkurrensen med den pa
denna ös landsvägsträd alldeles ofantligt ymniga X. parielina. I
Blekinge spelar den enligt docent G. SAMUELSSON i varje fall ingen
framträdande roll (jämförlig med t. ex. förhållandet på Uppsalaslätten);.
vid en flyktig granskning av landsvägsträden sommaren 1920 Iyc-
kades han icke ens anträffa den i detta landskap. I Bohuslän har
H. MAGNUSSON ej kunnat finna den. Att vissa egendomligheter i
dess sydsvenska utbredning förefinnas är sålunda tydligt och synes-
väl motivera ett närmare studium. Dess nordgräns återstår ännu
att fastställa.

I Norge går X. fallax åtminstone upp till Trondhjem (1920 R. S.3
V) Danska exemplar har jag sett fran Roskilde (EM) ee
Aland är den tagen på Ramsholmen nara Mariehamn (1897 R..
S., V), och i södra Finland torde den enligt HAyrén (1. c.) ej vara
alltför sällsynt. F. 6. synes den vara allman i hela mellersta och
södra Europa. Nordamerikanska exemplar, samlade av TUCKERMAN,.
ligga även i Uppsalamuseet.

* *

Samtliga ovan hehandlade arter tillhöra den ekologiska grupp av
lavar, som av R. SERNANDER (Studier över lavarnas biologi. I4
Nitrofila lavar. Sv. Bot. Tidskr. 1912) urskilts under benäm-
ningen nitrofila lavar. De dro i huvudsak specialiserade till ständ-
orter, som äro mer eller mindre tydligt päverkade av starkt kväve–
haltiga ämnen, säsom landsvägsdamm, fägelexkrement o. dyl., och
äro efter allt att döma beroende eller i varje fall starkt gynnade av
en riklig tillgång på nitrat. Som av SERNANDER och LYNGE framhållits,
finner man dylika nitrofila lavar i synnerhet inom vissa speciella
släkten och familjer, framför allt inom de båda utvecklingsserierna: |
med polärt tvárummiga sporer, Caloplacaceae — Teloschistaceae och .
Buelliaceae Physciaceae. Hos släktet Xanthoria är denna fylo–
genetiska nitrofili kanske mer utpräglad och generell än inom nå-
got annat släkte, och för de mera ingående näringsfysiologiska
undersökningar över detta för lavarnas och lavsamhällenas ekologi
fullständigt fundamentala problem, på vilka vi ännu vänta, skulle
säkerligen just detta släkte visa sig utomordentligt lämpligt.

* * *

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sat Jun 15 11:05:02 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/svbotan/15/0206.html

		Svensk botanisk tidskrift / Band 15. 1921 / 194 Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|