Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
239
uppträder. Helt säkert kan denna lista vid närmare granskning av
strandfloran ytterligare ökas. I den omgivande trakten erinrar jag mig
nämligen med visshet hava sett åtskilliga andra kalkväxter, såsom: Ve-
ronica spicata, Melampyrum cristatum, M. nemorosum, Polygala vulgaris,
Agrimonia Eupatoria, Spiraea Filipendula, Polyslichum Thelypteris och,
om jag ej missminner mig, även Campanula Trachelium.
För bedömandet av Hippophaés Alder à Fasterna-lokalerna ar givet-
vis förekomsten ay dessa växter härstädes icke utan sin stora betydelse.
Otvivelaktigt är Hippophaés-forekomsten har av mycket gammalt datum.
Härför talar först och främst den relativt stora utbredningen, som tro-
ligen skulle varit ännu större, därest icke den för smärre buskar så
ödesdigra kreatursbetningen under en sannolikt lång följd av år regel-
bundet förekommit. Ytterligare skadegörelse å bestånden på Fasterna
prästgärds ägor har dessutom vid ett tillfälle förekommit därigenom,
att en del av sagda område uppodlats till åker (odlingen blev emeller-
‘tid sedan nedlagd). Att vidare Skedvikens östra strand ej blott topo-
grafiskt utan framför allt genom den ler- och kalkhaltiga markens be-
skaffenhet förträffligt ägnar sig för Hippophaös, framgår tydligt av
|PALMGRENS utförliga framställning av förhållandena på Åland. Enligt
PALMGREN spelar markens kalkhalt en stor roll i fråga om Hippophaes’
frekvens så till vida, att Hippophaés förekommer i allra största mängd
just inom därvarande silurkalksomraden (l. c. sid. 36 och 114—116),
under det att den sa gott som saknas, dar kalk ej finnes. Av de kalk-
älskande växter — 43 till antalet — som PALMGREN uppräknar (sid. 114)
såsom varande karakteristiska följeslagare till Hippophaés, äro närmare
ett 20-tal konstaterade i denna del av Fasterna, och troligen skall det
icke möta någon svårighel att i samma trakt uppbringa ytterligare ett
avsevärt antal hörande till samma lista.
Till sist må icke förglömmas den ringa höjdskillnaden mellan Sked-
vikens yta och Bottniska Vikens nivå, vilken ytterligare stärker sanno-
likheten av, att här föreligger en gammal reliktlokal. Enligt en ännu
fortlevande sägen har en gång en segelled gått fram, troligen från Norr-
täljeviken, genom Ekebyholmssjön ända till det nu i ruiner liggande
ud à Skedvikens västra strand.
J. A. O. Skárman.
Några ord om floran på Lidköpings östra hamnpir.
I Fauna och Flora för 1918 (sid. 181—184) har signaturen E. L. under
ken ^En rik flora på en egendomlig växtplats» lämnat en redo-
görelse för den onekligen överraskande rika växtlighet, som den 17 juni
samma år kunde antecknas på den östra av de båda pirarmar, vilka
trygga inloppet till Lidköpings hamn. Då jag den 5 juli 1919 uppehöll
mig en förmiddag i Lidköping på genomresa till Kållandsö, föranleddes
|
|
|
|
|
|
|
|
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
