Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
264
Cypripedium Calceolus. Lulletjärros sydbrant, 7°/s 1920.
Under insamling ay Epipactis latifolia v. violacea anträflades några
fa individ växande tillsammans med bl. a. Woodsia glabella och
Dryopleris Roberliana. Endast ett exemplar hade blommat under
sommaren. Cypripedium Calceolus är ej förut observerad i Torne
Lappmark. Nordligaste förut kända lokalen i Lappland torde vara
Barrsele, Stensele s:n, i Ume Lappmark, (BACKMAN och HOLM sid. 219).
Närmaste norska fyndort torde enligt NORMAN (I:2, sid. 105) vara
på Bergskletten vid Strömsmoen i Bardodalen, alltså på ett avstånd
ay Ca. gmail:
Deschampsia alropurpurea. Njutums plata.
Draba alpina, Vaddetjakko, toppen.
Euphrasia salisburgensis. Ortovare; Njuonjevare.
Oxylropis lapponica. Njuonjevare.
Pedicularis hirsuta. Naddetjákko, även på toppen.
P. sceplrum carolinum. Nakerijoki; Kuovhonvuopio.
Phippsia algida. Njuonjevare; Nissontjakko; Pallimtjäkko.
Potentilla nivea. Njutums sydbrant; Njuonjevare.
Primula farinosa f. scolica. Vaddetjäkkos sydsluttning i skogsgränsen.
Savifraga Colyledon. Njutums sydbrant pa hyllor strax ovan skogsgränsen,
°°/7 1920. Saxifraga Cotyledon anträffades i Tornetraskomradet redan
1788 av S. LILJEBLAD men torde sedan dess icke vara återfunnen.
Om den nya lokalen är identisk med LILJEBLADS är naturligtvis
omöjligt att avgöra; dock kan väl Njutum knappast sägas ligga »ad
Torneåträsk>.
Mitt fynd gjordes av en ren tillfällighet. Under sökande efter
Cryplogramma crispa fick jag se en avbruten klase av S. Colyledon
ligga på marken, och till min glädje upptäckte jag ett rätt stort antal
exemplar på hyllorna i den lodräta bergväggen. Då växplatsen här
är så gott som otillgänglig, torde fridlysning vara överflödig.
Närmaste lokal på norskt område är sannolikt Botn i Hunddalen
NORMAN, I : 1, sid. 476), alltså på ett avstånd av c:a 1 mil:
5. rivularis. Vaddetjåkko.
Sedum villosum. Laimolahti, ’’s 1920. Ett stort antal exemplar anträf-
fades spridda över större delen av det område, som upptages av
lapplägret, några ännu blommande. THORALF FRIES (1912, sid. 97
uppger, att han 1911 här funnit endast ett dussintal exemplar nära
Torneträsks strand.
Sedum villosum förekom har på jäsjordsfläckar i Betula nana-hed
-mosse) tillsammans med: Andromeda polifolia, Barlsia alpina, Betula
nana, Carex capillaris, C. capilala, C. microglochin, €. parallela, Em-
petrum nigrum, Epilobium palustre, Equiselum arvense, Festuca ovina,
Juncus alpinus, J. biglumis, J. triglumis, Pinguicula alpina, P. villosa,
Primula stricta, Rhododendron lapponicum, (2 dm höga, upprata
buskar), Salix glauca, S. haslata, Toficldia palustris, Triglochin palustre,
Vaccinium uliginosum, V. vilis idaea.
NORMAN (II, sid. 291) uppger, att Sedum villosum i norra Norge
växer »pa fugtige, dels mossekleedte, dels nogne bergflader, selv pa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
