Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54
I Norge visa Brachypodium silvaticum, Festuca gigantea, F. silva-
tica och Carex silvatica även med hänsyn till växplatsernas fördel-
ning en mycket stor överensstämmelse med Bromus Benekeni. Utom
vid kusten och i Vestlandets fjordtrakter finner man dem omkring
Kristianiafjorden, Ringerike, Numedalen, Telemarken, Satersdalen
och Aaseral (i Vest-Agder), ofta ett gott stycke från kusten. Mera
rent bunden till kusten är Melica uniflora.
Ett påfallande drag i dessa gräs utbredning är, att de ofta före-
komma tillsammans inom små områden, ej sällan bokstavligen all-
deles blandade om varandra, även i trakter, där de eljest alldeles
saknas. Detta måste naturligtvis anses tyda dels på mycket likar-
tade ekologiska krav, dels på stark specialisering i sistnämnda hän-
seende. Att ett dylikt sammanträffande äger rum på platser, som
överhuvud ha att uppvisa en så rik flora som Röddingedalen (Skåne),
Omberg, Kinnekulle eller de rikaste lundarna på Öland (främst vid
Borgholm, Halltorp i Högsrum och Tveta i Torslunda), är ju egent-
ligen mindre underligt. Rent förbluffande blir det ju däremot, när
man i eljest ej alltför rika trakter finner dem m. l. m. mangrant|
samlade. Såsom sådana ställen äro i Sverige alldeles särskilt an-
märkningsvärda: Kristinedal nära Uddevalla, Bölet i Undenäs (Väster-
götland), Djursnäs i Norra Ed (Tjust), Korpberget i Salem (Söder-
manland), Storö och Ramsmoraö i Möja (Stockholms skärgård),
Björkön, Storön och Tångsön jämte närliggande holmar i Dalälven
inom nordligaste Uppland. Liknande förhållanden föreligga även
från Norge, men min lokalkännedom är ej tillräcklig för en mera
ingående jämförelse. För att ytterligare belysa de avsedda förhål-
landena har jag i nedanstående tabell" sammanställt förekomsten
av de 8 behandlade arterna inom 11 ovan omtalade dylika områ-
den. Röddingedalen har jag uteslutit, enär de mig tillgängliga upp-
gifterna från densamma ej synts mig tillräckligt fullständiga.
Av ovanstående sammanställning, jämförda med kartorna, fig. 2
och 3, torde tydligt framgå, att dessa gräs äro så gott som helt bundna
till våra kalkrikaste trakter. De flesta fyndorterna falla ju inom
områden, där antingen berggrunden själv eller moränerna äro ut-
märkta av en större kalkrikedom. Även skalbankar torde någon
gång vara orsaken till förekomsten av detta slags flora. Detta gäl-
ler främst om Kristinedalslokalen vid Uddevalla. Det kan alltså
knappast råda något tvivel, att markens kemiska beskaffenhet, fram-
^ För tabellen har jag utom litteraturen och museerna kunnat utnyttja med-|
delanden av fil. mag. E. ALMQUIST och fil. lic. R. STERNER.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
