Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70
omfatta hela fjällkedjan. Från Lule Lappmark fanns den i
I. A. TENGWALLS samlingar från Sarekomradet fran en lokal, Gillisvagge
(855 m 6. h., Salix herbacea-snöläge, 20. 7. 1916). IJämtland
samlade jag den sommaren 1911 och 1913 dels på Sundsvalen i
Kall på flera ställen, såväl torra som fuktiga, och under rätt olika
former i regio alpina, dels i lavbjörkskog på Snasahögens ostslutt-
ning. Och i Härjedalen fann jag den 1913 i ett stycke obe-
tad lavhed uppe i Helagsfjällets jökelnisch, 1,400 m ö. h., där lav-
vegetationen i skydd av de väldiga blockhaven nådde en för dessa |
trakter enastående yppig utveckling. Då jag först efter hemkom-
sten 1913 kom riktigt på det klara med Cl. Delessertii, måste jag
antaga, att den är vanlig även i våra sydliga fjälltrakter.
En övergång till fjällokalerna bildar den lokal i Dalarn e, Nor-
näs i Älvdalen, från vilken jag av jägmästare O. VESTERLUND er-
hållit exemplar.
Till den andra gruppen av fyndorter hör den nedan omtalade
lokalen i Fiby urskog i Uppland, där Cl. Delessertii den 14. 12.
1917 av professor R. SERNANDER och mig påträffades i en fuktig
sänka i en granithäll i hällmarkstallskogen (jfr. Sveriges Natur
1918). Hit torde väl även MALMES ovannämnda Värmdölokal få
räknas. Detsamma gäller ön Jungfrun i Kalmarsund, där
jag redan 1914 fann Cl. Delessertii mycket sparsamt växande pa
något fuktiga granithällar i nordsidans hällmarkstallskog.
På den tredje gruppen av fyndorter blev jag först uppmärksam
hösten 1917, dà jag vid genomgäendet av det av fil. lic. H. OsvALp
från Komosse (på gränsen mellan Småland och Västergöl-
land) hemförda lavmaterialet även fann ett rikt och vackert ma-
terial av Cl. Delessertii. Vid det besök, som jag i sept. 1918 till-
sammans med Osvarp själv gjorde på mossen, visade sig Cl. Deles-
serlii vara en av högmossytornas rikligast uppträdande Cladonia-arter,
det den mycket allmänt och ofta associationsbildande förekom i
höljorna överallt inom området. För detaljer i dess förekomstsätt
inom detta område får jag hänvisa till Osvarps inom kort utkom-
mande monografi över Komosses vegetation. Exemplar från Ko-
mosse äro utdelade som nr. 582 i SANDSTEDES Cladonia-exsiccat.
Efter allt att döma är Cl. Delessertii nog en allmän men förbisedd
karaktärsväxt i södra Sveriges högmossvegetation. Vid genomgång
av Växtbiologiska Institutionens lavsamlingar visade det sig näm-
ligen, att professor R. SERNANDER redan långt tidigare insamlat
exemplar av densamma på tre mossar i Närk e, Gårdsjömossen i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
