Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
201
olika storleksklasserna härpå, dels ser man, alt nya arter tillkom-
mit från och med 1 m”-rutorna.
I de fall, då individen kan användas som måttenhet, :men fluk-
tuationsundersökningar, sådana som de av mig utförda, givit vid
handen avvikelser från den enkla sannolikhetslagen, kan man för
bestämmande av funktionen P; i många fall använda sig av en av
CHARLIER (1910, sid. 71) angiven metod. Jag hoppas, att vid ett
annat tillfälle få återkomma härtill. Så mycket kan emellertid
sägas, att i de fall, då överdispersion föreligger (se min uppsats
1922), P; kommer att stiga långsammare än vid normal dispersion,
och att den vid underdispersion kommer alt stiga snabbare med
ytan. Ett växtsamhälle, vars huvudelement representeras av arter
med överdispersion, skulle därför — om individen valdes till en-
het — ge en större ”minimiyta” än ett sådant med arter av nor-
mal dispersion, och ett växtsamhälle huvudsakligen representerat av
arter med underdispersion skulle ge en mindre “minimiyta‘.
I sådana fall, då individen är svår att urskilja eller mindre väl
definierad, uppstå stora svårigheter av såväl praktisk som teoretisk
art. Det är t. ex. i dylika fall icke tillräckligt att rent kvalitativt
söka avgöra, om en art finnes eller icke inom proyytan. En sådan
utsaga utan närmare bestämning låter sig icke användas för en
kvantitativ statistisk analys. En måttenhet måste väljas. Teoretiskt
mest tillfredsställande vore kanske att till enhet välja cellen. Man
hade då att studera fluktuationerna i antalet celler tillhörande en
viss art, belägna över en viss provyta eller inom en viss provvolym.
Enklare är att som enhet välja t. ex. 1 cm? av artens ifråga täck-
ning av ytan. I vilket fall som helst förmår icke längre sanno-
likhetskalkylen a priori utsäga något om de funktioner, som nu
skola återge fluktuationerna samt sambandet mellan sannolik-
hetsprocent och yta. Å andra sidan är den moderna mate-
matiska statistiken ingalunda oförmögen att med ledning av ett
lämpligt experimentellt material beräkna de ifrågavarande funk-
tionerna.
Om vi antaga täckningen som mätmetod, ställer sig sambandet
mellan sannolikhetsprocent och yta på följande sätt. Undersök-
ningen av fluktuationerna i täckningen antagas ha givit ett material
representerat av frekvenskurvan i fig. 1.
Vi bestämma oss t. ex. för att anse arten representerad, då täck-
ningen är minst 1 cm”. Sannolikheten för att arten skall vara
representerad på en viss provyta är då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
