Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
204
dylika beräkningar visa, att en del av det Du Rietzska materialet
låter sig återges med formeln
P, — 100 ara Eee
dir b är en konstant.
En ingående genomrakning av Du RıErz’ material skulle sáker-
ligen ge vid handen, att i en del fall andra värden pa konstanten
k i (3) lämna bättre resultat, samt att manga observationsserier ej
alls foga sig efter någon formel av typen (3). Nagra fa överslags-
räkningar, som jag gjort, peka hän i den riktningen.
Det anförda visar under alla händelser, att det observerade pro-
centlalet växer med ytan efter olika matematiska lagar i olika fall.
Detta kommer att influera på fastställandet av den s. k. minimi-
ytan, då ju nämligen i så fall ett visst föreskrivet procenttal allt
efter den matematiska lag, som är gällande, uppnås vid olika vär-
den på ytan. En hel del svårkontrollerbara faktorer, särskilt väx-
tens yttre form och växtsätt, kommer att vara bestämmande för
lagen ifråga och därför också för avgörandet, om arten tillhör sam-
hällets konstanta, accessoriska eller tillfälliga arter.
Av dessa utredningar torde tillräckligt tydligt framgå, att man
på grundval av det förebragta statistiska materialet svårligen kan
sluta sig till existensen av en minimiyta för ett växtsamhälle eller
finna någon invändningsfri grund för särskiljandet i princip av
två eller tre grupper av arter — konstanta, accessoriska och till-
fälliga. Därmed vill jag naturligtvis ingalunda förneka möjligheten
av dessa storheters existens överhuvudtaget eller möjligheten av
att på andra vägar fastställa dem — ehuru enligt min mening det
statiska materialet snarare talar mot än för dem. Att det å andra
sidan kan förhålla sig så, att vissa arter på grund av sin frekvens
och andra egenskaper dominera i en viss vegetationstyp mer än
andra arter är ju rätt sannolikt. Dessa skulle då motsvara de s. k.
konstanterna. Minimiytan kan ju också ha en viss praktisk be-
tydelse, även om fortsatta undersökningar skulle bekräfta det fram-
ställda förmodandet, att den icke äger den principiella betydelse,
som man velat inlägga i densamma.
Fysikalisk-Kemiska Laboratoriet. Uppsala, nov. 1921.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
