Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
208
det anmärkas, att HARTMAN (anf. st.) upptar var. nemorosa blott från
"Sk. Boh. Öl. Gottl. — N. flerest. i söd. del“, medan huvudformen
säges förekomma: “Sk. — Upl. Vestml. och Verml. Öl. Gottl. —
N. Christianssand; Jeederen; Bergen st.“ M.N. Bryrr säger i “Norges
Flora“ (1. Deel, 1861, sid. 190): “Hovedarten har jeg ei seet i Norge“,
samt att han ej känner någon säker fyndort for densamma. Aven
O. Dan upptar i A. Bryrrs *Haandbog i Norges Flora“ (1906) endast
f. nemorosa och säger uttryckligen, att huvudarten saknas i Norge.
Har alltså ända intill vara dagar den allmänna uppfattningen
varit, att Carex nemorosa Rebent. — den uppställdes nämligen ur-
sprungligen (1804) som art — blott vore en skuggform av C. vulpina,
så ha dock röster ej alldeles saknats, vilka velat tillerkänna växten
en högre systematisk rang. Bland något äldre florister har utan
tvivel C. Haussknecur mest ingående sysselsatt sig med saken och
även i Österreich. Bot. Zeitschr. (Bd. 27, 1877) publicerat “Be-
merkungen zu Carex nemorosa Rebentisch“. Han delar icke den
gängse uppfattningen om dess förhållande till C. vulpina och säger
bl; a. (anf, st sid. 155): = Eine Schattentormiey, -z1st sie sichen
nicht, denn an vielen Standorten beobachtete ich nicht selten die
beiden Arten nebeneinander ... Die meisten Autoren ertheilen der
C. vulpina sparrig abstehende, nervige Früchte und unterscheiden
dabei ihre var. nemorosa durch die helleren Deckblätter der Schläuche
und durch die längeren, laubblattartigen Tragblätter der Aehrchen.
Solchen Beschreibungen nach zu urtheilen, kann ich nur schliessen,
dass eben nur C. nemorosa und eine Form derselben, nicht aber
die eigentliche C. vulpina vorgelegen hat“. I fortsättningen ges en
ingående redogörelse för olikheterna mellan desamma, vilka samman-
fattas på följande sätt, återgivet i svensk översättning:
C. vulpina 1. C. nemorosa Rebent.
Strå styvt upprätt, vingat tre- Strå styvt upprätt, trekantigt,
kantigt, brett, med konkava sidor, smalare, med nästan plana sidor,
i kanterna mycket strävt. i kanterna mindre strävt.
Blad breda. Blad breda, men smalare än
hos C. vulpina.
Ax tätt sammantrángda, mórk- Ax tätt sammanträngda, gul-
bruna. grona—ljusbruna.
Skarmblad mycket korta, Skärmblad längre än hos
styva, borstlika, knappt så långa — C. vulpina, ej styva, vanligen
som axen. längre än axen, det understa ofta
örtbladsliknande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>