Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
223
och mycket egenartad växtlighet, som vi kanske framdeles komma
att närmare beskriva. Själva Viskadalen är pä stora sträckor täckt
av ett lager mo- och svämsand samt av en föga utpräglad rull-
stensäs och äger en flora, som avsevärt skiljer sig frän morän-
markernas i det omgivande höglandet. Berggrunden utgöres över-
allt av gneis, som ofta träder i dagen men vanligen är täckt av
ett mer eller mindre mäktigt lager morängrus. På Viskadalens
västra sida stupar höglandet brant ned i dalen. Mellan Öresjö
och staden kallas denna sluttning Rya ås. Nedanför klippväggarna
och på de branta sluttningarna finnes en intressant flora. Av
träd och buskar förekomma talrikt ek, lind och hassel, under det
alm, ask, lönn, olvon, try och hagtorn uppträda sparsamt till en-
staka. Bland örter må nämnas: Equisetum hiemale, Carex digitata,
Polygonatum officinale, Actaea spicata, Anemone Hepatica, Alchemilla
alpestris, Vicia sepium v. montana, Geranium Robertianum, Mercurialis
perennis, Impatiens noli tangere, Epilobium collinum och montanum,
Stachys silvatica, Scrophularia nodosa, Lathraea Squamaria, Asperula
odorata, Lactuca muralis och Crepis paludosa. Den östra sluttningen
är i allmänhet ej så brant och består till stor del av skogs- och
hagmarker med torftigare växtlighet. Ett undantag utgör Krök-
lings hage i Gingrids socken, där på ett litet område finnas så
gott som alla de träd och örter, som ovan uppräknats. De löv-
ängar, som förr i stort antal funnos i trakten, äro nu till största
delen försvunna. De ha uppodlats eller utlagts till betesmarker.
Barrträden, framför allt gran och en, ha intagit de ädla lövträdens
plats, och ljung, lingon- och blåbärsris ha undanträngt de ur-
sprungliga växterna till särskilt skyddade lokaler eller helt och
hållet utrotat dem. RUDBERG anför flera ängs- och lundväxter för
Boråstrakten, som nu ej alls eller högst sällsynt återfinnas. Så-
dana äro: Carex loliacea, Orchis incarnata, Dentaria bulbifera, Ono-
nis arvensis, Pulmonaria officinalis, Origanum vulgare, Campanula
Cervicaria.
I skogarna uppträda tall och gran ungefär lika ymnigt. I Sand-
hults socken vid Pajebo finns en gran med röda dxddkUnt Den
ür genom löfte av markägaren skyddad för åverkan. Björken är
det allmännaste lövträdet och utgör jämte gran och tall det van-
liga trädet i de här allmänna hagmarkerna. Såväl Betula verru-
cosa som .B. odorata förekomma, den förra torde vara vanligare:
Även asp. och klibbal äro allmänna, liksom hägg, rönn och sälg.
I Fristads, Varnums och S. Vings socknar är gråalen ymnig vid
o
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
