Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
289
MAN, samt i tvenne exemplar från Femsjö i sydvästra Småland (likaledes
utan insamlingsdatum), där den tagits av Erras Fries. Dr. L. ROMELL har
också enligt uppgift anträffat arten i Femsjö i en nära prästgården belägen
bokdunge, kallad Hägnen, å en halvö i S. Färgen. Svampen, som utgick
från en i marken dold fjärilspuppa, insamlades den 25 aug. 1890. Dr. Ro-
MELL har även beredvilligt tillmötesgått min begäran att i Riksmuseums
samlingar av ascomyceter efterforska eventuella exemplar av Cordiceps.
Det visade sig härvid, att svampen fanns i framlidne professor H. von
Posts herbarium, nu i Riksmuseets ägo, insamlad av honom själv vid Rej-
myre i Östergötland vid tre skilda tidpunkter: den 11 november 1857, den
15 november 1862 (på puppor) samt i september 1864. Den sedan några
år avlidne, framstående svampkännaren H. KUGELBERGS herbarium, som
av ägaren donerats till Riksmuseum, innehåller även några exemplar, som
han själv tagit vid Hornsberg (udden) intill Stockholm i november 1888
“in nemoribus ad muscos“. Av en händelse har ännu ett fynd från Söder-
manland kommit till min kännedom. Tandläkaren Frırıor NORDSTRÖM har
nämligen meddelat mig, att han vid ett tillfälle erhållit svampen från en
puppa av cfr. Mamestra pisi, vilken blivit inlagd i en burk för kläckning.
Puppan härstammade från en larv, som insamlats vid Tumba, och som
uppenbarligen redan vid tillvaratagandet var infekterad. Slutligen före-
ligger även en lokal för svampen från Värmland, där professor RoB. FRIES
anträffat den i Dalby socken vid Slättne i augusti 1896 på alved. Det är
all sannolikhet för att den i detta fall hade sitt ursprung ur puppor, dolda
i barkspringorna, vilket emellertid icke utröntes vid tillfället. Denna sist-
nämnda lokal är den nordligaste, som är mig bekant.
I de senare årens svenska mykologiska litteratur har emellertid Cordi-
ceps militaris även blivit behandlad; i själva verket föreligga ytterligare
ett par intressanta förekomster för denna svamp i Skåne. I sin bekanta
bok "Svampar" (3. uppl., sid. 253, Lund 1919) säger BüLow på tal om den
"lilla larvklubban“, som han kallar svampen, att den är ytterligt sällsynt
och av honom endast blivit anträffad på en enda plats, nämligen Böke-
bergsslätts skog, där den nästan årligen i september förekommer å samma
ställe. Enligt förf. har den dessutom av andra blivit anträffad i större
mängd år 1916 i Bokskogen (c:a ?/; mil norr om föregående lokal). Denna
BöLows iakttagelse synes mig vara av ett stort intresse. Det förefaller näm-
ligen av densamma, som om Cordiceps militaris skulle vara en tämligen
stationär form, visserligen på det hela taget sällsynt, men dock återkom-
mande år efter år på särskilt gynnsamma lokaler. Min egen iakttagelse
av svampen i Dalarne stöder ju ett dylikt antagande och troligt är, att
även fynden vid Rejmyre göra detta. Sannolikt är det så, att fjärilslarver
av någon anledning alltid finnas att tillgå i rikt mått på just dessa plat-
ser, varför något avbrott i svampens kontinuerliga uppträdande icke be-
höver förekomma.
Det är väl möjligt, att ytterligare en del fynd av Cordiceps militaris
blivit gjorda hos oss, vilka icke kommit till min kännedom. Skulle nu så
vara, torde de i alla händelser icke vara så många, att icke svampen fort-
19 — 22142. Svensk Botanisk Tidskrift. 1922.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
