Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
298
avdött på våren, vilken uppfattning väl i sin tur givit upphov till den
någon gång synliga uppgiften, att arten är annuell, varmed då väl menas
en s. a. s. vegetativ annuellitet, i viss överensstämmelse med t. ex. Utri-
cularia-typen. Exemplar av den typen (låt säga forma annua) före-
komma dock även i mitt material, nämligen Luleå-materialet, som övervä-
gande hör hit (fig. 1 c), under det att Sörmlandsexemplaren i allmänhet
äro av den perenna typen. Skillnaden mellan de båda varianterna fram-
träder också däri, att hos forma annua årsskottens spetsar slagit rot redan
under sommaren, under det att hos forma perennis detta ofta icke är
fallet (såsom à fig). Fertiliteten tycks också rikare hos Luleá-exemplaren.
Distachyaformen är där vanlig; t. o. m. 3-axiga årsskott äro påträffade.
Efteråt har följande tillkommit, värl ett omnämnande såsom en god
verifikation på den ovan givna ståndortsdiagnosen. En min elev, SvEN
THUNMARK, hade jag givit en biuppgift — till den större, för vars utförande
han under sistlidne sommar företog en stipendieunderstödd botanisk resa
i Närke — nämligen att söka lokaler för Lycopodium inundatum. Inne-
varande höst presenterade han sin mycket noggranna redogörelse och med
önskat resultat. Den hade påträffats vid två sjöar uppå Kilsbergen, Gård-
sjön och Stora Dammsjön, och i båda fallen lokaliserad till de 6stra—nord-
östra strandavsnitten. I Lycopodium-zonen utgjordes vegetalionen av:
Lycopodium inundatum, Polytrichum juniperinum, Carex panicea, Drosera
rolundifolia och Ranunculus Flammula. — Själv kan jag tillägga en lokal,
Igelkärn (Kilsbergen); även där var lokaliseringen nordöstra stranden och
i övrigt enahanda omständigheter.
Örebro i okt. 1921. J. E. Ljungqvist.
En botanisk utflykt till Österåker i Uppland 1920.
Ehuru Österåkers socken med sitt läge nära Stockholm borde vara en
av de i botaniskt avseende grundligare undersökta av Roslagens socknar,
har jag under en något mer än en veckas vistelse i augusti 1920 i östra de-
len av socknen gjort flera växtfynd, av vilka jag för att ej taga tidskriftens
utrymme i för stort anspråk blott meddelar de, som äro nya eller av växt-
geografisk vikt.
Det område, som under den korta tiden delvis hann undersökas, utgöres
av en dalgång, begränsad av lägre berg och backar och bevuxen av en
blandskog, där tall, gran, björk och al bilda huvudmassan med insprängda
ekar, ofta i större bestånd, lindar, almar, rönnar och på jämnare mark
askar. En och hassel äro vanliga. Dalgången genomflytes av en bäck,
som avbördar vattnet från Oppsätrasjön och Strömsjön till fjärden Valler-
viksbotten. Bergarten består huvudsakligast av den kalkfattiga hornblende-
gnejsen; de här och där i socknen förekommande kalkrika grönstenarna
ha ej iakttagits i denna del. Då vegetationen, den vilda som den odlade,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
