Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
87
nerade lövträd vid gärdarna (beträffande dessa ständorter och deras
vegetation jfr. SERNANDER, Studier över lafvarnas biologi. I. Nitrofila
lavar. — Sv. Bot. Tidskr. 1912). Den synes t. o. m. på mindre
ytor bilda en Rinodina colobina-association, i vilken bl. a. Physcia
tremulicola och Xanthoria fallax ingå som karakteristiska element.
Jag känner den f. n. från följande lokaler i Uppsalatrakten (samt-
liga iakttagna 1920 av mig själv):
Fundbo: kyrkogården, på lönn.
Danmark: Linnés Hammarby, på lönn.
Vänge: vid ån nära kyrkan, på gamla pilar.
Läby: Kvarnbo, på alm.
Bondkyrko: Malma, på ask och äppelträd; Håga, på lönn.
Utanför den egentliga Uppsalaslätten har jag blott funnit den
vid Rosersberg (Norrsunda s:n), vid basen av en stor alm i slotts-
allén. Den får nog inordnas i den grupp av sydliga landsvägs-
trädlavar, som blott på de stora lerslätterna finna för sin trevnad
lämpliga ekologiska förhållanden.
Enligt muntligt meddelande av lektor MALME har han 1920 funnit
R. colobina i ännu ett nytt landskap, nämligen i Västergötland,
Norra Lundby, på ask. Sannolikt kommer den att visa sig vara
vanligare, än man hittills trott, även i våra övriga sydsvenska slätt-
bygder. Upptäckten av dess förekomst i Uppsalatrakten blott några
kilometer från ett av den svenska lichenologiens högsäten sedan
mer än ett århundrade tillbaka utgör ett gott exempel på de över-
raskningar, som ännu äro att vänta även i våra lichenologiskt bäst
utforskade trakter.
Beträffande artens utbredning utom Sverige behöver jag blott
hänvisa till MALMES uppsats, likaledes beträffande dess utseende.
Den tjocka, svarta bålen kan av den, som en gång lärt känna den,
lätt igenkännas, även då den, som ofta händer, uppträder steril,
och de små, svarta, vanligen rätt sparsamma apothecierna med
sin tjocka, något ljusare kant kunna knappast förväxlas med nå-
gon annan lavs.
3. Physcia elaeina (Sm.) A. L. Sm.
A. L. Smith, Brit. Lich. I (1918) p. 244. — Lichen elaeinus Sm., Engl.
Bot. t. 2158 (1810) sec. A. L. Sm., 1. c. (non Parmelia elaeina Wahlenb. apud
Ach., Meth. Lich. Suppl. (1803) p. 46, quod est Pannaria elaeina (Wahlenb.)
Th. Fr.. — Lecanora adglutinata Floerke, Deutsch. Lich. IV (1819) p. 7. —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
