- Project Runeberg -  Svensk botanisk tidskrift / Band 17. 1923 /
97

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

95

Det utomordentligt ymniga uppträdandet av M. turfosa på Ko-
mosse ger ju god anledning att förmoda, att arten i själva verket
är utmärkande även för andra högmossar i vårt land, ehuru den
på grund av sin litenhet och sitt ovanliga växtsätt förbisetts. Den
är hittills blott känd från två svenska lokaler: Tibble i Uppland
(S. ALwQuisr, U, jfr. TH. Fr., Lich. Scand. sid 523) och Mosjö-
mossen i Närke (1905 E. Haglund, V, jfr. Mosskulturför. Tidskr.
1906 sid. 87); på sistnämnda fyndort förekom den enl. HAGLUNDS
redogörelse på samma sätt som på Komosse (jfr. L. v. Post und
R. SERNANDER, Pflanzenphys. Stud. auf Torymooren in Närke, Geol.
Kongr. Guide nr. 14, Stockholm 1910, där den på sid. 27 omnämnes
som “Micarea sp.“). I Norge har den anträffats i massuppträdande
av Moe kring Kristiania och av NORMAN i Nordland (Tu. Fn. 1. c.),
och även i Finland är den insamlad på flera ställen (Tu. Fr. 1.
€., WAIN. l. c). F. 6. är den känd från Riesengebirge och Italien.
Överallt synes den vara bunden till myrar; huruvida den alltid
växer blott i högmosshöljor, framgår ej av de oftast rätt svävande
litteraturuppgifterna. Som Moe framhållit (Tn. Fr. 1. c.), före-
kommer den på vätare ständorter än någon annan lav.

M. turfosa är en av de minsta arterna inom släktet; genom sin
utomordentliga litenhet erinrar den habituellt mest om vissa på
jord växande pyrenocarper, t. ex. Microglaena-arterna. Bålen är
mycket tunn, i fuktigt tillstånd gelatinös, utbredd över moss-
mattan (av Sphagna cuspidata m. m.), apothecierna mycket små,
klotrunda, svarta, sporerna odelade, avlånga.

Uppsala, Växtbiologiska Institutionen d. 3 april 1922.

Gedruckt den 14. März 1923.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jun 15 16:21:41 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svbotan/17/0111.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free