Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
116
kommit till med avseende på den västindiska havsalgflorans växtgeogra-
fiska ställning bekräftade på ett påtagligt sätt en av föredr. för Botaniska
Sektionen redan den 31 jan. 1905 framställd teori, nämligen att den lik-
het, som den rent tropiska algfloran i Västindien visar med den i det
indo-pacifika havsområdet, vore att tillskriva det förhållandet, att den
mexikanska viken en gång stått i öppen förbindelse med Stilla Oceanen.
Panamanäset, som är av relativt ungt ursprung, avbröt denna förbindelse,
och den tropiska algfloran i Västindien isolerades från den i Stilla Ocea-
nen. Denna gamla havsförbindelse förklarar på ett naturligt sätt, varför
så många fristående uråldriga chlorophycétyper, särskilt talrika siphoneer,
äro gemensamma för Västindien och Indiska-Stilla Oceanen, medan de
däremot så gott som saknas i övriga delar av Atlanten, särskilt vid Kap.
Föredr. redogjorde i detta sammanhang för den geografiska utbredningen
av några släkten, som helt eller delvis visade en sådan utbredning, såsom
t. ex. Anadyomene, Microdictyon, Struvea, Valonia, Dictyosphaeria, Neomeris,
Avrainvillea, Cladocephalus, Penicillus, Udotea, Halimeda m. fl., varvid före-
draganden stödde sig dels pa den holländska Siboga-expeditionens resul-
tat, dels ock på egna, ännu opublicerade undersökningar på Ceylon. Som
ett ytterligare stöd för teorien framhölls särskilt BÖRGESENS påpekande,
att de för Västindien och det övriga Atlanten gemensamma arterna
företrädesvis vore att söka inom sådana alggrupper, som äro “kritiska“,
d. v. s. där tydligen i nutiden en livlig artbildning försiggår som t. ex.
inom floridéfamiljen Rhodomelaceae.
Den äldre av GEORGE Murray år 1893 framställda teorien, som sökte
förklara likheten mellan Västindiens och Indiska-Stilla Oceanens havsalg-
floror på grund av tidigare förbindelser över Kap under klimatiskt gynn-
samma tiden, ansåge föredr. nu definitivt vederlagd.
Den 28 februari 1922.
Docent G. Emar Du Rietz höll föredrag om “De svenska Peltigera- |
arterna". Föredraget illustrerades av följande bestamningsschema:
A. Bal gra eller brun, med Nostoc-gonidier. [Sekt. Eupeltigera (DNotrs) Hue.]
I. Med isidier, men utan soredier.
a. Isidier horisontellt ställda, + likformigt fördelade över bälflikarnas
översida. P. lepidophora (Nyl.) Bitter.
b. Isidier vertikalt ställda, samlade till täta, oregelbundet formade grup-
per i synnerhet i kanten av de äldre bålflikarna och vid sprickor i
desamma. P. praetextata (Floerk.) Zopf.
II. Med soredier, men utan isidier.
a. Soredier marginala, bildande en sammanhängande rand längs bålfli-
karnas kanter. P. scutata (Dicks.) Flot. emend. Leight.
b. Soredier fläckformiga, små, runda, + jämnt fördelade på balflikarnas |
översida. P. erumpens (Tayl.) Lång.
III. Utan både isidier och soredier.
a. Flikarnas undersida utan tydliga ådror. P. malacea (Ach.) Fr.
b. Bälflikarnas undersida med + tydliga ädror.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
