Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
181
östra sidan om Norrland. De härför anlitade källorna ha varit
nästan endast J. P. NORRLINS exsickat och skrifter. På motsva-
rande sätt utmärkes förekomsten i Danmark och Östersjöprovin-
serna samt Norge huvudsakligen efter DAHLSTEDTS och ÖMANGS
skrifter samt utkomna exsickat. Då flera punkter äro utsatta, ut-
märker var och en ett påbörjat tiotal lokaler. Enligt utländsk
litteratur skulle rätt många av våra arter förekomma även på de
brittiska öarna och i mellersta Europa. Nästan alla sådana upp-
gifter avse emellertid, såsom exsickatexemplar utvisa, andra former
än våra, om ock närbesläktade. Sa skulle enligt Zauw (1921) flera
av våra arter förekomma långt ned i mellersta eller södra Europa
efter att i sin utbredning ha gjort ett språng på ett hundra mil
och däröver, under det att luckorna inom det svenska utbrednings-
området blott belöpa sig till några få mil. H. suberassum, som
är känd från omkring 30 lokaler mellan Västmanland och Öster-
götland, skulle därjämte uppträda i Ungern och Tirolen; H. prae-
tenerum, känd från c:a 300 lokaler i Skandinavien (den sydligaste
i norra Småland), uppgives från en lokal i Ungern; H. coadunatum,
i Sverige känd från ett tjugotal lokaler norr om Dalälven, skulle
dessutom finnas i Ungern o. s. v. Likaså bland Vulgatiformia,
t. ex. H. hemidiaphanum, bekant från omkr. 15 lokaler i Östergöt-
land och Södermanland, uppgives från en lokal i Steiermark;
H. dalicum, hos oss inskränkt till Värmland, Dalsland och närlig-
gande del av Norge, skulle efter ett språng genom halva Europa
ånyo dyka upp i Savoyen. Sådana utbredningsförhållanden över-
ensstämma ej med de här meddelade på noggranna iakttagelser
grundade óversiktskartorna. Särskilt har man rätt att ställa sig
tvivlande gentemot uppgifter om förekomst på snävt begränsade
områden i mellersta Sverige samt därjämte på enstaka ställen sö-
der om 50:e breddgraden. Däremot är det helt naturligt, att en
del arter, som hos oss ha sitt tillhåll blott i landets södra del (så-
lunda företrädesvis Vulgatiformia), dessutom kunna förekomma i
mellersta Europa. Men även dessa fall torde vid noggrannare
undersökningar befinnas jämförelsevis fåtaliga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
