Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
240
Jag vill nu lika litet som 1920 ha påstått, att detta är den rätta
förklaringen, blott att det ár en mójlighet till en verklig
forklaring, den enda som hittills föreligger. Jag kan i detta
sammanhang ej underlåta att påminna om, att det faktamaterial,
som K-%-kurvorna representera, från auktoritativt håll tagits till
utgångspunkt för helt andra teorier, teorier så utpräglade, att man
med dem ansett sig kunna bevisa, att ekologiens arbetshypotes om
det fasta sambandet mellan ståndort och vegetation är grundfalsk,
med spärrad stil. Emellertid har man mig veterligt med utgångs-
punkt från dessa teorier ej kunnat giva någon förklaring till att
K-%- och F-%-kurvorna se ut som de göra och ej annorlunda.
Jag vill sluta med att påpeka, att orsaken till att jag hittills
liksom övriga författare rört ihop F-%- och K-%-kurvorna helt en-
kelt är deras stora inbördes likhet. Att likheten är så stor, att
speciellt K-%-kurvorna i allmänhet ej synas visa något abnormt
hål nedom konstantklassen, trots det man vid analysen enligt före-
skrift skall ga till väga så, som jag något överdrivet skildrat ovan
för mitt Pteridietum, tarvar i själva verket en förklaring. För min
del ser jag förklaringen däri, att de forskare, som hittills arbetat
med konstansbestämningar, i regel urskilt sociotyperna med så god
smak, att de verkligen äro ett slags naturliga enheter, inom vilka
variationen är kontinuerlig och tendensfri. Vad som närmast upp-
visar denna variation, kan mycket väl vara de bestämmande eko-
logiska faktorerna, även om termometern visar olika på en lavhed
i Norrland och södra Sverige. Att det är en vanlig sannolikhets-
kurva (binominalkurvan eller liknande) som på ett eller annat sätt
ligger under och genererar såväl F-%- som K-%-kurvorna synes mig |
i alla hàndelser sannolikt. |
LITTERATUR. |
KYLIN, H., 1923, Växtsociologiska randanmärkningar. — Botan. Notiser, sid. 161. |
NORDHAGEN, R., 1923, Om homogenitet, konstans og minimiareal. — Nyt |
Mag. f. Naturvidensk. 61, sid. 1. |
RowELL, L-G., 1920, Sur la regle de distribution des fréquences. — Sv. Bot.
Tidskr. 14, sid. 1.
SvEDBERG, T., 1922 a, Ett bidrag till de statistiska metodernas användning |
inom váxtsociologien. — Sv. Bot. Tidskr. 16, sid. 1.
— —, 1922 b, Statistisk vegetationsanalys. — Sv. Bot. Tidskr. 16, sid. 197.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
