Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
300
att betrakta dessa i Lichenographia Scandinavica sammanställda
lokaler såsom ätergivande i grova drag P. acetabulum’s nuva-
rande utbredning i vårt land.
Endast ett år härefter blev P. acetabulum funnen i ytterligare
två landskap, Blekinge (Hulting) och Södermanland (Blomberg).
Vid denna tidpunkt hade flertalet av Närkes-lokalerna tillkom-
mit, då nämligen P. J. HELLBOM samma år, som Lichenographia
Scandinavica utkom (1871), hade avslutat sin omfattande mono-
grafi över Närkes lavar, som lade åtskilliga P. acetabulum-fynd i
dagen.
Från denna tid till århundradets slut härrör flertalet lokaler
från Dalsland samt en hel del från Öster- och Västergötland tack
vare J. HurriNG, som under denna tid flitigt besökte dessa land-
skap i lichenologiskt syfte.
Med undantag av den osäkra uppgiften i Flora Scanica före-
ligger ej ett enda fynd från Skåne, förrän åren omkring 1890, då
G. O. MALME fann P. acetabulum på en hel del lokaler (MALME 1895,
sid. 138).
Över huvud taget kan sägas, att de flesta P. acetabulum-fynd från
Sverige äro tillkomna på de sista 30 åren. Av den lichenologiska
litteraturen får man emellertid intryck av, att P. acetabulum är en
av våra sällsyntare lavarter, då endast en obetydlig del av de
senaste, ganska talrika fynden blivit publicerade.
Föreliggande undersökning har helt naturligt fört med sig en
betydande utvidgning i vår kännedom om P. acetabulum’s svenska
utbredning. Fyndorter från tre nya landskap ha tillkommit på
de sista åren: Öland (1913, G. E. Du Rietz), Västmanland (1917 ?,
A. Binning, 1919, T. Lagerberg) samt Gästrikland (1921, Gr. Ser-
nander).
Norge.
Först 1907 blev P. acetabulum funnen i vårt grannland. Det
var B. LYnGE, som vid Dróbak gjorde detta fynd. Endast ett fynd
från Larvik (1919, O. Höeg) har efterföljt Dröbaks-lokalen, alltså
även det från trakten kring Kristianiafjorden.
Emellertid blev P. acetabulum tillkännagiven i den norska lav-
litteraturen först år 1921 (LvxcE 1921, sid. 155).
Detta torde i någon mån ha bidragit till, att lokalerna äro så få.
Någon större utbredning av laven i detta land lär väl emellertid
även ett flitigt efterforskande aldrig kunna påvisa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
