Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
375
Gottland: Etelhem (in cortice fraxini annosae); crusta ster ilis, Variola-
riam simulans, etiam aliis locis visa.
Species valde peculiaris, nulli mihi notae arctius affinis. Forsan prope
B. myriocarpam (DC.) Mudd sit collocanda, abs qua tamen jam sporis tri-
septatis, pariete, septisque tenuibus recedit. Etiam cum stirpe B. alboatrae
comparanda est, at jam habitus valde recedens, et sporae minores sunt.
. Gust. O. Malme.
Nya lokaler för parasitsvampar från Stockholmstrakten.
Under sommaren 1922 (juli och augusti) var undertecknad i tillfälle att
góra nágra fynd av parasitsvampar, huvudsakligen inom Stockholmstrak-
tens sydligare delar, vilka här meddelas till komplettering av tidigare
lämnade lokaluppgifter [Sv. Bot. Tidskr., Bd. 2, 1908, sid. 38—48; ibid., Bd.
4, 1910, sid. (1)—(8); ibid. Bd. 11, 1917, sid. 269—274].
Chytridineae.
Physoderma Menyanthis De By. — Menyanthes trifoliata. Dalarö.
Synchytrium Anemones (DC.) Woron. — Anemone nemorosa. Dalarö, Tull-
garn, Vásterhanninge.
S. Johansoni Juel. — Veronica scutellata. Dalarö.
Urophlyctis major Schrót. — Rumex Acetosella. Rävsnäs i Rådmansö sin.
Protomycetineae.
Protomyces macrosporus Ung. — Aegopodium Podagraria. Tullgarn, Väster-
hanninge.
Peronosporineae.
Bremia Lactucae Regel. — Senecio silvaticus. Dalarö, Utö.
Peronospora Alsinearum Casp. — Stellaria media. Dalarö.
P. alta Fuck. — Plantago major, P. lanceolata. Dalarö, Västerhanninge.
P. Aparines Gäum. — Galium Aparine. Tullgarn.
P. borealis Gäum. — Galium boreale. Trosa, Västerhanninge.
P. calotheca (s. strict.) De By. — Asperula odorata. Dalarö.
Nyligen har GÄUMANN (Sv. Bot. Tidskr., Bd. 12, 1918, sid. 433 o. f), stödd
pä kulturförsök och noggranna mätningar, uppdelat P. calotheca De Dy
på ett större antal (7) arter. Här har GAUMANNS uppdelning följts, då de
tre här förtecknade arterna, förutom vad de mikroskopiska kännetecknen
beträffar, visa markanta olikheter i sitt uppträdande på sina resp. värd-
växter. Särskilt karakteristiskt är det sätt, på vilket P. calotheca angriper
Asperula odorata; åtminstone gäller detta för förhållandet på Dalarö-loka-
len. Här är i de flesta fall endast ett sidoskott infekterat av svampen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
