Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
532
intet i sammanfattningen av forskningsresultaten, och det, som nämns i
den beskrivande delen speciellt beträffande överstjälpningen av de syd-
bayerska sjöarna, spelar en underordnad roll gentemot mängden av fram-
lagda stratigrafiska och klimatologiska fakta. Den beskrivande delen om-
fattar 212 sidor. Förff. skildra utförligt det läga vattenständet i sjöarna vid
slutet av stenåldern och början av bronsåldern, så t. ex. i Starnberger See
och omrädet mellan Lech och Bodensjön (profiler bl. a. frän kalkgyttjorna
och tufflagren vid Memmingen och Ravensburg). Vad beträffar Bodensjön
finnas talrika pälbyggnader frän yngre stenäldern säväl i den grunda Unter-
see som i Obersees djupa nordvästra flik (Überlinger See) och längs stran-
den mellan Konstanz och Romanshorn, under det att dylika frän brons-
åldern anträffas sa gott som uteslutande vid Obersee — i Untersee var
vattenständet sä lägt, att folket tvingades utvandra för att söka andra, dju-
pare vatten. Under hallstatt-tiden var Bodensjöns vattenständ intill 10 m
högre än nu, pälbyggnaderna förstördes, gamla torv- och flygsandslager
översvämmades. Lagerföljderna frän Rosenheim-Chiemseeomrädet vittna
om en äldsta, torr period (med björk, tall och gran, snart även ek) följd
av ett fuktigt skede med ett väl markerat inslag av lind, bok samt framför
allt Abies alba, som under denna tid gick högre upp än nu, och vars frö-
mjöl ofta anträffas massvis i hithörande bildningar. Senare följde ett tor-
rare skede — sjöar växa igen, tuffkällor sina, tall- och björkskogar kläda
mossplanen, i skogarna kring torvmarkerna dominerar Quercus — som slöts
abrupt och avlöstes av den subatlantiska tidens våtkalla klimat. Inom
subatlanticums bildningar tro sig förff. kunna urskilja åtminstone en torrare
horisont, som antages härstamma från den tid, då romarna anlade vägar
över torvmarkerna. Från Schussenquelle anföres fynd av Larix europaea-
pollen redan från Magdalénien-tid.
Ett särskilt kapitel behandlar samfärdsel och bergsbruk i Alperna under
förhistorisk tid. Genom fynden i saltbergen vid Hallstadt, Dürrnberg bei
Hallein o. s. v. vet man, att saltbrytning här pågått under den yngre brons-
åldern och den äldre hallstatt-tiden. Gruvorna ha senare hastigt övergi-
vits, delvis rasat igen och satts under vatten, vilket av förff. sättes i sam-
band med den postglaciala klimatförsämringen. Paralleller framdragas från
koppargruvorna vid Mitterberg, Kitzbühel och Schwaz i Tyrolen. Gruvorna
torde ha övergivits i tiden mellan den äldre och den mellersta hallstatt-
perioden, således sannolikast i det nionde århundradet f. Kr. De sparsamma
fynden av föremål från de närmast påföljande seklerna äro huvudsakligen
koncentrerade till de varmaste dalarna, i vilka självständiga, av handel och
samfärdsel så gott som opåverkade typer utbildats, tydande på att den då-
tida trafiken över alppassen varit synnerligen ringa. På sextio sidor gives
härefter en översikt av den postglaciala klimatutvecklingen inom andra
områden i Europa och Nordamerika. Litteraturfórteckningen räknar 550
avhandlingar och uppsatser.
Det är att hoppas att genom författarnas innehållsrika och intressanta
arbete kunskapen om de nyare (svenska) teorierna och arbetsmetoderna
skall spridas till allt vidare kretsar. Avhandlingen bildar f. ö. en alldeles
briljant basis för fortsatta undersökningar och detaljstudier inom alpom-
rådet. Speciellt borde man här sätta i med den pollenstatistisk-mikro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
