Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
149
tätare tofsar än A. nidulifera och växer i motsats mot denna på
grenar och kvistar, mera sällan på stammen, av tall samt även
gran och björk; en gång har jag sett den på sten i en subalpin
klippbrant. Apothecier torde blott en gång vara funna (av FRIES
och BERGSTRÖM i Jukkasjärvi, jfr deras nedan citerade arbete sid.
153; tyvärr kunna exemplaren f. n. icke återfinnas).
A. simplicior har en betydligt nordligare utbredning än A. nidu-
lifera och uppträder i motsats mot denna i massvegetation. I de
närmast fjällen belägna delarna av barrskogsregionen i nordligaste
Skandinavien uppträder den nämligen i så stora mängder, att den
med sina läta svarta bollar på tallgrenarna i väsentlig grad bidrager
att ge vegetationen dess fysiognomiska prägel. En utförlig skild-
ring av dess förekomstsätt i nordligaste Lappland (Karesuando) har
lämnats av TH. C. E. Fries och E. BERGSTRÖM i E. LÖNNBERGS bok
"Om renarne och deras levnadsvanor” (Upsala 1909, sid. 151— 155).
Inom detta område är barrskogsregionen uppdelad i två påfallande
skarpt begränsande zoner, den ena med dominerande A. Fremontii
och A. jubata, den andra med dominerande A. simplicior och de
bäda andra arterna blott sparsamt förekommande. Den sistnämnda
zonen faller till större delen inom det granfria området (regio sub-
silvatica), sålunda närmast fjällen och längst mot väster; gränsen
sammanfaller dock ej med grangränsen utan skär densamma, som
synes à den av Frres och BERGSTRÖM lämnade kartan. Liknande
förhållanden råda enligt Fries och BEnGsrRÓw även i Jukkasjärvi
s:n. Själv har jag konstaterat ett analogt massuppträdande av
A. simplicior i norra Lule Lappmark; hur gränsen där förhåller
sig, vågar jag ej säga, då jag vid min resa ej hade uppmärksam-
heten fästad på detta problem. Jag begagnar tillfället att uppmana
de botanister, som resa i det lappländska barrskogsområdet, att ha
ögonen fästa på denna gräns; det vore av mycket stort växtgeo-
graliskt intresse att få fastställt, dels hur långt åt söder den verkliga
A. simplicior-regionen fortsätter, dels om den är en verklig höjd-
region eller om den i likhet med “regio subsilvatica^ blott är en
västlig facies av den normala barrskogsregionen.
I Norge är A. simplicior enligt LynGE (I. c. p. 212, Map X, 1)
mycket allmän i Finmarken och Troms; dessutom förekommer
den i södra Norge i barrskogsregionens högre delar. I Finland
är den enligt RÄSÄNEN (I. c.) känd från ett fälal lokaler i norra
delen av landet. Om dess svenska utbredning känner jag f. n.
följande:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
