Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
167
LiNNÉS bemedling blev han nämligen i tillfälle att resa till Nordamerika.
Denna sin viktigaste resa påbegynte KALM i dec. 1747, då han avseglade
från Göteborg till England. Först den 6 februari 1748 anlände han till
London och den 15 sept. samma år till Filadelfia. Detta och de två föl-
jande åren genomströvade han vidsträckta områden i de norra staterna
och i Kanada. Han lämnade Amerika den 13 febr. 1751 och återkom till
Stockholm den 23 maj samma år. Där dröjde han över sommaren och
hade tillfälle att för LiNNÉ redogöra för sin resa och framlägga sina sam-
lingar. |
Hösten 1751 finna vi KALM i Åbo, sysselsatt med redogörelsen för sin
stora resa. Arbetets fullstandiga titel blev “En resa till Norra Amerika
på K. Vetenskaps-Akademiens befallning och Publiei kostnad". Första
delen utkom år 1753, den andra 1756, den tredje 1761; en fjärde föreligger
i manuskript. Av alla arbeten, som i Finland författades på 1700-talet,
har intet blivit i utlandet så uppskattat som denna KALms amerikanska
resa. Det innehöll en noggrann, pålitlig bild av de under resan besökta
trakternas allmänna naturförhållanden, ekonomi, samhällsliv och kultur.
De omfattande naturalhistoriska anteckningar KALM gjorde intaga dock här
en alldeles underordnad plats. En del av dem meddelades LInnÉ, som
utnyttjade dem i sina arbeten, likasom han tog hand om den vetenskap-
liga bearbetningen av Kaums samlingar. Det var KALMs avsikt att sam-
manställa sina anteckningar till en Flora canadensis, men denna blev
aldrig färdig.
I Amerika hade KALM insamlat en mängd frön, rotstockar och lökar,
och nu gällde det taga reda på, om dessa växter lämpade sig för förhål-
landena i hemlandet. Till hans förfogande ställdes nödig jord, och snart
hade han talrika försök i gång. Först sågo växterna ut att trivas. Men
när de vuxit några år och icke längre täcktes av snön, fröso åtskilliga av
dem bort. Icke minst var detta fallet med mullbärsträdet, av vilket man
väntat mycket. En gång hade Karw en väldig rad av silkesmaskar, men
det blev dock småningom klart, att förhoppningarna icke gått i fullbordan.
En av de hemförda arterna, som förtjänar att omnämnas, är Crataegus coc-
cinea, en numera allmän häckväxt.
Med studenterna stod KALMm på god fot. Han kunde giva dem arbets-
uppgifter, som intresserade. I naturalhistorien skaffade han sig sålunda
observatörer i olika delar av landet. Att hans bemödanden buro frukt,
finner man av det år 1765 i disputationsform utgivna arbetet *Florae fen-
nicae pars prior“. Här uppräknas 577 blomväxter såsom i vilt tillstånd
förekommande i Finland. Det är den första växtförteekning, som hänför
sig till hela landet. Eis TILLANDZ ungefär 100 år tidigare utgivna kata-
log från Åbo-trakten upptager 406 arter av sagda kategori. — Men ekono-
mien var för Karm huvudsaken, och åtskilliga disputationer ságo dagen
på detta område. Av dem flera på svenska, ej på latin, såsom tidigare
varit brukligt, ty ekonomien, menade man, måste läras på medborgarnas
eget språk. Av de 144 disputationer, som utgåvos under KALMS presidium,
voro 89 tryckta på svenska.
Karw intresserade sig även för en allmännare trädgärdsskölsel. I trakten
av Åbo funnos ganska allmänt trädgårdar, men i större delen av Finland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
