Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
207
växt. Av mera anmärkningsvärda barrträdsformer från området
må omnämnas några fynd av ormgran (Picea excelsa f. virgata);
flera sådana äro kända. Tvenne individ växa i Hova å Gudham-
mars ägor öster om Skagern (i trakten av Högsten); de mätte vid
besök d. */s 1916 en höjd av 6—7 m. En mindre — omkring
25 m — men synnerligen typisk ormgran finnes i samma socken
vid Fagersand (ej làngt från Olterberget) Tre ormgranar av
oansenliga dimensioner — den största och vackraste omkring 3
m — stå helt nära gården Kyarntorpet i Amnehärad ej långt från
Vänerns strand. Vidare äro två ormgranar anmärkta i Finnerödja,
den ena från Lindhult och den andra från Sandbackafall, men ingen
av dessa har jag varit i tillfälle att se.
En dichotyp gran visades mig i augusti 1918 i Finnerödja. Den
växer öster om Elovsgården i en gles blandskog av gran och björk.
Med en höjd av ca 10 m är den till ungefär 1,6 m över mar-
ken normalt utbildad med stor rikedom på tätt sittande grenar,
varvid grenarna ay olika ordning till största delen äro riktade
horisontalt, men den därpå följande stammen har ett helt annat
utseende: på grund av reduktion i fråga om knopparnas antal och
utbildning visa här grenarna av 1:a ordningen en vida svagare
förgrening än de nedanför sittande, på samma gång som grenarna
av 2:a och eventuellt högre ordning till största delen äro be-
tydligt kortare än å stammens nedersta parti. De här sålunda
fåtaliga skotten i förening med deras mestadels obetydliga dimen-
sioner framkalla en mot den nedre grenrika stamdelen skarpt
kontrasterande gleshet, varigenom kronan i sin helhet får ulseendet
att vara uppbyggd av två helt olika typer utan någon förmedlande
övergång dem emellan. Olikheten mellan dessa båda typer skärpes
ytterligare därigenom, att barren hos den glesare typen liksom
grenarna själva äro mera allsidigt riktade än i den tätare, var-
jämte de äro grövre och slyvare samt något längre. Den person,
som visade mig ifrågavarande gran, förmenade, att det här var
[råga om en ormgran, och onekligen hade den i sin övre del en
viss likhet med en sådan, men förgreningen var dock rikare och
grenarnas sträckning mera regelbunden än hos ormgranar plägar
vara fallet. Varken vid besöket 1918 eller de följande åren har
den burit kottar. — I Skogsvärdsföreningens tidskrift 1908 har N.
SYLVÉN uti “Meddelanden från Statens Skogsförsöksanstalt“, h. 5,
sid. 176—182 fäst uppmärksamheten på och beskrivit en dichotyp
gran från Forserum i Småland, med vilken denna från Finnerödja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
