Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
226
50—60 individ. Dessa förekommo uti en i det närmaste sluten
formation av idel fuktighetsälskande växter (Cardamine pratensis.
Caltha, Carex canescens, C. tereliuscula, Comarum, Crepis paludosa,
Myosolis palustris, Stellaria uliginosa, Equiselum palustre m. fl.).
Exemplaren voro ay ordinära dimensioner. Ser man pa denna
form närmare, röjer den en omisskännlig likhet och överensstäm-
melse med *aequiloba genom utseendet hos bladen à stammens nedre
hälft: dessas flikar äro i-det närmaste symmetriskt utbildade, ellip-
tiskt avlånga och utan inskärningar. Flikparen äro vanligen fyra.
Ett annat fyndställe för Cardamine amara ”aequiloba, likaledes
beläget i Hova, fann jag förliden sommar (1923) vid Källtorp på
ringa avstånd från Hova-àn. Exemplaren, som på detta ställe nästan
ännu bättre än vid Grimstorp överensstämde med dem från Finne-
rödja, växte i ett dike å blottad dyjord. Tyvärr voro de helt få
till antalet.
I sin typiskt utvecklade form avviker C. amara *aequiloba ove-
dersägligen betydligt från C. «mara och motiverar då helt visst
till fullo beteckningen av underart. Men å andra sidan lär väl
icke kunna bestridas, att å Finnerödjalokalen de typiska exemplaren
med åren blivit allt färre och att formen allt mera tenderat att
närma sig huvudarten. Det torde under sådana förhållanden kunna
ifrågasättas, om icke i detta fall beteckningen varietet vore riktigare
än underart. Denna uppfattning får ytterligare stöd genom fynden
i Hova, vilka i flera fall framstå som tydliga mellanformer till
*aequiloba och huvudarten.
I sin Monographie der Gattung Cardamine (Engl. Jahrb. Bd. 32,
1903) anför O. E. Scuurz utom den svenska lokalen för C. amara
*aequiloba även en från Tyrolen. Såsom synonym med HARTMANS
*aequiloba upptager Scautz C. amara L. var. homophylla Schur,
som av sin namngivare i Verh. Nat. Ver. Brünn, XV. 2, sid. 78
karakteriseras därav, att “simmtliche Blüttchen, Seiten- und End-
blättehen elliptisch bis eiförmig länglich und hier und wieder
buchtig gezähnt, überhaupt gleichförmig sind“; denna varietet är
funnen i Ungarn.
Vid en jämförelse mellan floran i Amnehärad—Finnerödja—Hova
— Älgaräs (för korthetens skull betecknas här nedan detta område
Amnehärad—Älgaräs) och den i Undenäs—Tived, visar det sig, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
