Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
300
S. glauca X nigricans. Larve; nara Turträsk; bergen Suobbataive och
Sasnekáive. Troligen flerst.
S. glauca x phylicifolia. Berget Talvates invid Jockmocks kyrkplats; Mattis-
udden; Koskatsberget,
S. myrsiniles. Jockmock: Harauddmyren.
S. myrsinites X nigricans. llarauddmyren.
S. herbacea. Jockmocks kyrkplats vid landsvägen nedanför Avráttsbacken.
S. polaris. Kvickjock: Njavve (Sylvén).
Betula verrucosa. Allm. på berg och hedar i barrskogsregionen.
B. pubescens. Allm.
v. oxyacanthifolia. Sälls. i Södra Jockmock: Ligganberget på Puott-
aure skog. 1 ex. av mig funnet 1903.
B. * subalpina (det. L. M. Neuman). Majtumheden. Allm. i bjórkregionen.
B. glulinosa (det. L. M. Neuman). Sjellerimheden: vid sjón Tjerpmak;
Pajerim; Notudden norr om àlven (B.).
f. borealis Neum. Guldringheden; Notudden norr om älven (B.).
B. nana. Allm. över hela området.
B. nana X pubescens. Flerst. i enstaka exemplar.
B. nana x verrucosa (det. N. Sylvén). Sjellerimheden; Majtumheden och
flerst.
Alnus incana. Allm.
v. borealis. Ej sälls. bland huvudarten.
v. argenlala, Nuollerim vid älven.
v. microconus. Vid älvstränderna h. o. d. bland huvudarten.
Urlica urens. Jockmocks kyrkplats; Vuollerim (B.). Ruderat.
U, dioica. Täml. sills.
I. holosericea. Kvickjock; Nammats m. Il. st, (B.).
Rumex aqualicus. Storbacken; Mattisudden (B.); Jockmocks kyrkplats (W.).
Ruderat.
R. domesticus. Flerst. Ruderat.
R. erispus. Nuodnajaur 1891; Jockmocks kyrkplats 1905 (W.). Ruderat.
R. Acetosa. Rätt vanlig på odlade platser och vid gårdar. En från typen
avvikande form med avsevärt längre blad samt mycket gles och få-
blommig blomsamling, sammansatt av ända till 15 em långa, utspärrade,
slaka, ofta S-formigt böjda, enkla grenar förekommer h. o. d. på de
större myrarna, ex. Suobbatape nära Piatis, Samma form har jag även
sett på Älvdalens kronopark i övre Dalarne.
R. Acetosella. Allm.
f. inlegrifolia, Pa torra och magra lokaler: Sjellerimheden; vid
Jokkojaur.
Oxyria digyna. Stora Lule älv i klippor vid Harspränget; Kaskajerim;
Kuokalorsen; Norrvik. Ej iakttagen i Lilla Lule älv.
Polygonum viviparum. Allm. i hela området och vanligen uppträdande i
en form, som i anseende till de kvarsittande rosettbladen är att be-
trakta som mer eller mindre typisk f. alpinum We.
P. amphibium « aquaticum. Flerst. såväl i älven som i sjöarna, men icke
beståndsbildande såsom söderut, utan mera i enstaka exemplar eller
åtminstone rätt fåtalig, ex, vid Haraudden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
