Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
315
Förliden sommar insamlade jag arten — på en gammal ek vid Åsabo
i Mårdaklev (Västergötland) — för utdelning i mitt exsickatverk, och vid
en närmare granskning av materialet visade det sig, att ett par barkstyc-
ken hyste apothecier med väl utvecklade sporsäckar och sporer. Vid has-
tigt påseende kunna apothecierna lält förväxlas med soral; de äro dock
mera regelbundna (runda) än dessa och något insvängda vid basen. Dis-
ken når en bredd av 1—15 mm, är konvex och tätt betäckt med ett fint,
vitt eller något i köttrött stötande puder (icke grovt grynig som soralen).
Sporerna ligga ensamma i sporsäckarna och nå en betydande storlek. Den
största av mig uppmälta var 220 u làng och 80 u tjock. — Mina försök
att i Stockholmstrakten uppdriva några apothecier på P. faginea ha icke
krönts med framgång.
I detta sammanhang vill jag korrigera en felbestàmning i mitt exsickal-
verk, Den under n. 620 utdelade laven är ingenting annat än P. faginea,
icke P. velata. En form, som i fråga om soralens klorkalkreaktion (“so-
redia CaCl pulchre rubescentia*) överensstämmer med sistnämnda art, har
jag emellertid samlat på gammal ek vid Åsabo i Mårdaklev och på ask
vid Mullsjö i Nykyrka i Västergötland. Men icke heller denna torde höra
till P. velata, åtminstone icke till den i Brasilien icke sällsynta, som WAINIo
benämnt så. Utan tvivel är det den helt nyligen av Ove Hore i “Nyt Ma-
gazin for Naturvidenskaberne*, Bd. LXI, sid. 147 beskrivna P. speciosa.
98. Cladonia coecifera (L.) Willd. var. asotea (Ach.) i Uppland och
Jümtland.
I sin "Methodus" (sid. 332) beskrev E. ACHARIUS 1803 en Baeomyces cocci-
ferus y B, asoteus, som huvudsakligen igenkännes därpå, att podetiegrenarna
eller sekundärpodetierna utgå från bägarens centrum, ej från dess kant
som hos óvriga under B. cocciferus subsumerade former. Den skiljer sig
således från dessa ungefär på samma sätt som Cladonia verticillata från
Cl. gracilis, Senare svenska lichenologer synas icke ha närmare uppmärk-
sammat denna varietet, och TH. M. Fries omnämner den i “Lichenographia
scandinavica* (sid. 71) endast som en obetydlig form av Cladonia coccifera
« communis. Någon bestämd uppgift om dess förekomst i Sverige har jag
icke kunnat finna i litteraturen. Den torde också vara rätt sällsynt här,
ty i Riksmuseets lavherbarium finns den icke representerad, och i Upp-
sala Botaniska museum finns icke mer än ett enda litet svenskt exemplar,
insamlat i Femsjö av E. Fries. Jag har under mina exkursioner icke hel-
ler antraffat den mer än ett par gånger, nämligen på med glest stående,
låga tallar bevuxna bergsluttningar vid Lövberga och Skepparholmen i Bo
socken (Uppland) och nära Edsåsen i Undersåkers socken (Jämtland). De
insamlade exemplaren ha grova, nästan snurrformiga, 1,5—2,5 em höga pri-
märpodetier med 0,75—1 em vida bägare och äro nedtill något [jalliga; se-
kundarpodetierna, som i vissa fall stå i två våningar, äro vanligen betyd-
ligt kortare. Habituellt avvika de så betydligt från huvudmassan av Cl.
coccifera, att det förefaller mig mycket antagligt, att *varieteten*, när den
blir mera uppmärksammad och närmare undersökt i naturen, skall visa
sig vara en autonom art.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
