Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
475
som uppkommer genom alt internodierna äro längre än vippgre-
narna, framträder ej så tydligt hos småväxta exemplar, där vippan
är mera hopdragen. Aven hos storväxta individ plägar emeller-
lid en av vippgrenarna i varje krans vara så lång, att den upp-
når nästa ledknut. Vipporna äro hos sydliga exemplar ljusgröna,
men hos de svenska något antocyanfärgade, vilket bör kunna sättas
i samband med det nordliga klimatet (5).
Smäaxen äro hos A. interrupta något mindre än hos spica venti
(måtten på den senare anföras inom parentes): yttertomfjällets (6)
längd 1,6—1,8 mm (2,1—2,2); innertomfjällets längd 2,1—2,5 mm
(2,7—2,8), bredd 0,6—0,7 mm (0,9—1); ytterblomfjällets längd 1,5—2
mm (2,1—2,8). Tomfjällen äro smalare och mera hinnlika hos A.
interrupta med mer eller mindre utdragen spets (det senare något
växlande hos bägge arterna). Innertomfjällets tre nerver äro hos
A. interrupta mer tättsittande och skarpare avsatta med tydliga
längsfåror mellan sig.
Ytterblomfjällets borst äro i genomsnitt avsevärt längre
än hos den vanliga arten: 7—14,7 mm (5,5—8,7). Ytterblomfjällets
längd i förhållande till tomfjällen växlar hos bägge arterna. Där-
emot tyckes det vara en konstant karaktär, att ytterblomfjàllet hos
A. interrupta är krökt i spetsen ovan borstets utgångspunkt, vilket
ger det ett så att säga puckelryggigt utseende. De borsthår, som
kläda såväl övre delen av ytterblomfjället som dettas ryggborst, äro
konstant, ehuru i obetydlig grad, större hos interrupta (7). De båda
hårtofsarna vid basen av ytterblomfjället på var sin sida om dess
inrullningsfåra äro däremot snarare större och tydligare hos spica
venti.
Hos ståndarknapparna finner man en konstant karaktär
av den beskaffenhet, att A. interrupta enbart på grund av denna all-
lid torde komma att betraktas som en god art. Knapparna äro
nämligen synnerligen små och 3—4 gånger kortare än hos spica
venti: 0,5 —0,4 mm i fuktat tillstånd (1,5—1,5 mm hos spica venti).
I korrelation härtill är ståndarsträngen hos spica venti kort, hos
interrupta betydligt längre.
Vegetationsorganen äga inga mer markanta olikheter. Anmärkas
må i molsats till förefintliga uppgifter, att snärpet hos A. interrupla
är 3—5 mm långt, samt att bladskivan hos bägge arterna är i
spetsen hopvikt.
Apera interrupta är höstgroende liksom i vanliga fall A. spica
venti (8). Blomningstiden infaller tidigare än hos spica venti. Alla
31 — 24285. Svensk Botanisk Tidskrift. 1924.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
