Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
525
Den 1 april 1924.
Docent Tu. C. E. Fries höll ett med talrika ljusbilder illustrerat fóre-
drag om “De afrikanska Senecio-skogarnas floristiska sammansättning”.
Träd-senecior uppträda på de ost- och centralafrikanska fjällens alpina
delar inom ett bälte från ca. 3000 m 6. h. upp till 4800—5 000 m 6, h.
De äro kända från Kilimandjaro, Meru, Kenia, Mt. Aberdare, Mt. Elgon,
Virunga-vulkanerna och Ruwenzori; på Kamerun-berget, i Abessinien och
på fjällen i mellersta och södra tyska Ostafrika saknas de. På de nämnda
fjällen bilda träd-senecior glesa dungar eller skogar, och framför allt på
de högsta vegetationsklädda delarna av bergen spela de en framträdande
roll. De senare årens forskningar ha visat, att varje berg hyser en eller
flera endemiska Senecio-arter. — Senecio-skogarnas floristiska sammansatt-
ning på de olika bergen var mycket lika. En del arter fórekommo på
samtliga berg, andra voro så pass närstående, att de kunde betecknas så-
som verkliga parallelarter. Av föredragandens tabeller framgick, att på
Kenia och Mt. Aberdare ca. 15 fanerogama växtarter i genomsnilt funnes
inom Senecio-skogarna på ytor av ett eller annat hundratals kvms storlek;
liknande syntes förhållandet vara på övriga afrikanska fjäll. 60—70 2 av
arterna voro antingen identiska på samtliga bergen eller också motsvarade
varandra på de skilda bergen endemiska parallellarter. — De afrikanska
Senecio-skogarna ledde enligt föredragandens mening sitt ursprung ur ett
under tertiärtiden floristiskt mera enhetligt växtsamhälle. Inom detta
hade arterna inom de nutida isolerade utbredningsomrädena undergält en
fylogenetisk utveckling. — Föredraganden redogjorde vidare för Senecio-
skogarnas betingelser. De viktigaste vore ett högalpint klimat och stor
markfuktighet. Dessa två faktorer betingade i första hand träd-seneciorna
och de inom Senecio-skogarna så karakteristiska mattorna av Alchemilla-ris.
De flesta övriga arterna syntes däremot närmast vara beroende av de sekun-
dära standortsfaktorer, som Senecio-träden och Alchemilla-riset medförde
konkurrens, humusbildning, beskuggning ete.). Senecio-skogarnas likartade
floristiska sammansättning på de olika bergen vore till en ej ringa del
beroende just på dessa sekundära faktorer, ej på de primära.
I detta sammanhang anfördes ett flertal exempel från tropiska Afrika på
den stora roll, som sekundära faktorer kunna spela. — Föredraganden
framhöll till slut, hurusom sekundära ståndortsfaktorer överallt i hela
världen inom växtsamhällen av skilda typer ofta spela en mycket stor
roll, ibland en mindre. Det förra vore t. ex. fallet inom den nordiska
lund- och ängsvegetationen. Men även inom rena kryptogamsamhällen
vore sekundära faktorer understundom av stor betydelse. Sa t. ex. vore
sannolikt arternas fördelning och konstans inom de av G. E. Du RIETZ
undersökta och av andra författare diskuterade laysamhällena ej beroende
endast av de primära ståndortsfaktorerna, utan i stället till en väsentlig
del på sekundära (olika lavsyror i de dominerande lavkrustorna, döende
bäldelars förruttnelseprodukter o. dyl). — För övrigt syntes det före-
draganden ej omöjligt, att de senare årens matematiska utredningar över
växtsamhällenas konstitution kanske visat sig så litet fruktbringande just
därför, att man förbisett de sekundära faktorernas betydelse. Den av flera
författare förfäktade meningen, “atl de olika arterna helt enkelt ordna sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
